Hoppa till huvudinnehåll
Av

Säpo vann mot rättssäkerheten

En oenig Göteborgs tingsrätt dömde i förra veckan två män till fyra års fängelse vardera för stämpling till terroristbrott, trots att både ett begånget brott och bevis saknas. Domen är en vinst för Säpo, och en förlust för rättssäkerheten.


Onsdagen 8 december föll domen mot de två unga svensksomaliska männen som har åtalats för terrorbrott. En majoritet av tingsrättens ledamöter menar att åklagaren har kunnat bevisa att de åtalade skulle utföra självmordsattentat i Somalia för al-Shababs räkning.

Två av rättens ledamöter, en nämndeman och en jurist, ansåg att åtalet ska ogillas. De menar att åklagaren inte har klargjort vad männen gjorde under vistelsen i Somalia eller vad de beslutat sig om att göra. Därför kan det inte heller uteslutas att de inte alls tänkte genomföra ett självmordsattentat.

Att bevis saknas för att de båda männen verkligen planerade ett självmordsdåd är uppenbart. Polisen har inte hittat några vapen, sprängmedel eller liknande, och åklagaren kan inte ens visa var eller när dådet skulle ske. Istället har en stor mängd avlyssningsmaterial presenterats för rätten, och det är Säpos tolkningar av detta material som har föranlett den fällande domen. Tolkningarna, som i sig är högst tveksamma, bygger dessutom på hemliga underrättelser som påstås visa personernas anknytning till al-Shabab.

Men det är inte bara bristande bevis som gör tingsrättens dom så anmärkningsvärd. Själva grunden för åtalet måste ifrågasättas.

– Om domen står fast innebär det att de begränsningar tas bort som fanns när terrorlagen skrevs. Begränsningarna handlar om att lagen ska användas i fall som rör demokratiska rättsstater.

Det säger advokat Thomas Olsson. Han har arbetat för försvaret i liknande terroråtal, men han är inte advokat åt någon av de nu dömda männen.

Thomas Olsson är mycket kritisk till att terroristlagstiftningen åberopas i ett fall som rör Somalia – ett land i total upplösning utan vare sig demokratiskt styre eller en egentlig stat.

– Det är svårt att se vilka som ska betraktas som terrorister och vilka man ska hjälpa i ett sådant fall, säger Thomas Olsson som menar att förra veckans dom tyder på en ”oroande utveckling” i Sverige.

Åklagaren Agneta Hilding Qvarnström yrkade på tre års fängelse, men tingsrätten valde att döma männen till fyra års fängelse vardera. Detta motiveras med att de åtalade visade ”särskild hänsynslöshet”. Hur denna ”hänsynslöshet” tar sig uttryck framgår dock inte, och eftersom det varken finns ett konkret attentat eller några specifika planer på ett sådant är det svårt att överhuvudtaget förstå hur rätten har resonerat.

De två männens advokater kommer att överklaga den fällande domen till hovrätten. Om det blir fällande domar även i högre instanser får det långtgående konsekvenser för rättssäkerheten i Sverige, menar Thomas Olsson.

– Alla som någon gång har kämpat mot en diktatur och i desperation tagit till vapen och som nu befinner sig i Sverige riskerar att hamna i fängelse, om Säpo väljer att stödja diktaturen, säger han.
Fakta

Säpo vann mot rättssäkerheten

Tidigare terrordomar
  • Hittills har terrorlagstiftningen resulterat i en fällande dom, i mål som prövats i Hovrätten. Det var 2005, då Ferman Abdullah och Ali Berzengi dömdes för förberedelse till terroristbrott. Även i det fallet var bevisningen högst bristfällig, och till delar hemlig.
  • Ferman Abdullah och Ali Berzengi dömdes mot sitt nekande till fyra och ett halvt respektive fem års fängelse. Agneta Hilding Qvarnström var vice chefsåklagare i målet.
  • I dag har Abdullah och Berzengi suttit av sina straff, men de har fortfarande daglig anmälningsplikt till polisen.