Terrorjakt sätter asylrätt ur spel

Allt fler asylsökande betraktas som säkerhetsrisker, och utan att veta vad de anklagas för vägras de uppehållstillstånd. Hassan Asad, Mohammed Alzery, Mohamed Alghbouri, Ahmed Agiza… listan kan göras lång. Jakten på terrorister urholkar svensk asylrätt.

Hassan Asad är en av alla hundratals asylsökande som vägras uppehållstillstånd med hänvisning till terroranklagelser. Hans fru och barn har uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Men när Hassan Asad ansökte om permanent uppehållstillstånd efter att ha bott tio år i Sverige fick han avslag på sin ansökan. Säpo påstod att han är en säkerhetsrisk.

Men Hassan Asad kunde aldrig avvisas från Sverige enligt planen. Risken för att han skulle utsättas för tortyr i Jordanien var alltför uppenbar. Därför fick Hassan Asad ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett år, med hänvisning till att det förelåg verkställighetshinder. Därmed skulle Hassan Assads fall kunna vara löst, åtminstone tillfälligt.

Återreseförbud
Snart visade det sig dock att det temporära uppehållstillståndet hade en hake. Trots tillståndet kan inte Hassan Asad röra sig fritt. Om han exempelvis åker till Danmark så kommer han inte att släppas in i Sverige igen. Återreseförbudet som är kopplat till det ursprungliga avvisningsbeslutet kvarstår nämligen fortfarande och regeringen har valt att lägga större vikt vid återreseförbudet än vid uppehållstillståndet.

”Kommunarrest”
Utan att Hassan Asad får veta vad han anklagas för, och med hjälp av hemliga bevis, inskränks alltså hans rättigheter trots att han har ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Vilken vikt har då uppehållstillståndet?

– Hassan Asad kommer inte att skickas tillbaka till Jordanien under det år som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller. På så vis är det givetvis viktigt för honom. Men han har fått något som liknar ett utvidgat kommunförbud, säger advokat Per Stadig i Stockholm. Han arbetar med asylfrågor och  är medlem i Advokater utan gränser.

Per Stadig berättar att många kurder belades med kommunarrest under åttiotalet. De fick inte lämna sina hemkommuner och skulle anmäla sig hos polisen med jämna mellanrum. Även då motiverades inskränkningen av deras rättigheter med olika beskyllningar om kopplingar till terrorism.

Terroristjakt
I dag har ”kriget mot terrorismen” intensifierats, även i Sverige. Per Stadig menar att den upptrappade jakten på terrorister har en negativ inverkan på asylrätten.

– Rent allmänt kan man säga att asylskyddet har blivit mycket svagare i Sverige. Det är många som drabbas av terroristjakten. Det är inte bara de som faller under terroristlagarna som råkar illa ut. Se bara på medborgarbestämmelserna. Om någon har varit i närheten av en terroriststämplad organisation finns det ingen möjlighet att få svenskt medborgarskap på tio-femton år. Det innebär stora begränsningar för individens möjlighet att röra sig fritt och verka i landet, förklarar han.

Hassan Assad är alltså inte ensam om att drabbas av Säpos trakasserier. Män – för det handlar nästan uteslutande om män – från olika länder som har flytt av olika orsaker anklagas för terrorism, och vägras uppehållstillstånd i Sverige. Några av dem skickas tillbaka till tortyr eller fångenskap, medan andra liksom Hassan Asad fortfarande är kvar i Sverige. De flesta av dem som drabbas har en sak gemensamt. De kommer från Mellanöstern eller länderna däromkring och de uppfyller västvärldens rasistiska schablonbild av hur en terrorist ser ut.

Fler avvisas
2002 rekommenderade Säpo att 18 asylsökande som de betraktade som säkerhetsrisker skulle avvisas från Sverige. I fjol var motsvarande siffra 65 personer.

– Terroristjakten har inneburit ett betydligt tuffare klimat, framförallt för dem som kommer från länder där det finns terroriststämplade organisationer, säger Per Stadig och berättar att Migrationsverket fortfarande skickar tillbaka PKK-aktivister som riskerar dödsstraff.

Det är regeringen som avgör om personer som misstänks utgöra säkerhetsrisker ska få uppehållstillstånd i Sverige eller ej. Även Hassan Asads fall avgörs därför på regeringsnivå.

– Inga regeringsbeslut går att överklaga, och eftersom Hassan Asad inte står inför ett direkt utvisningshot kan han inte vända sig till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna heller, säger advokat Stadig.

Europadomstolen har tidigare meddelat att regeringen ska kontakta domstolen om de tänker verkställa utvisningen av Hassan Asad. Europadomstolen har möjlighet att i sådana fall skjuta upp utvisningen medan de utreder om regeringen bryter mot paragrafen om tortyr i europakonventionen vid en avvisning.

Laglöshet
Trots att Hassan Asad med allra största sannolikhet riskerar tortyr vid en utvisning är det ändå inte säkert att domstolen skulle döma till hans fördel.
– Europadomstolen ger staterna ett relativt stort handlingsutrymme när det gäller terroristanklagelser, förklarar Per Stadig.

Så vägen till en rättvis prövning är lång för Hassan Asad, och alla andra i samma situation. De befinner sig i ett laglöst tillstånd där den självklara rätten till en domstolsprövning inte längre gäller. Allt i namn av ”kriget mot terrorismen”. Kan regeringen i det här sammanhanget överhuvudtaget hävda att den behandling som Hassan Asad utsätts för är rättssäker?

– Det är klart att det inte är ett rättssäkert system när Hassan Asad inte kan få sitt fall prövat. Det enda rimliga vore att ge honom permanent uppehållstillstånd, avslutar advokat Per Stadig.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 46, 2007