Låt kampen ta fart i Bjuv!

Publicerad 6 april 2016

Folk är förbannade. Väljer man kampens väg – vilket jag innerligt hoppas – kommer en hel bygd att delta i striden.

Till synes utan förvarning kom beskedet: Findus lägger ner i skånska Bjuv och 450 personer förlorar jobbet när produktionen flyttar till tyska Reken.

Beskedet togs emot med burop och tårar. I många familjer finns flera som är anställda på fabriken och så har det sett ut i generationer.

Bjuv är Findus och Findus är Bjuv.

Jag har som elektriker varit på Findus i sammanlagt tre år. För 15 år sedan byggde vi en ny färdigmatsfabrik och några år senare en flexfabrik för bland annat flygplansmat. I fjol var jag tillbaka och byggde ett nytt fryslager och påsfabrik för 700 miljoner kronor.

Det och andra satsningar gjorde att många kände framtidstro.

Men för den som ville se fanns också andra tecken. De senaste 15 åren har det varit flera ägarbyten. Wallenbergs EQT, riskkapitalbolag och nordiska ägarsamarbeten. I augusti kom riskkapitalisten Nomad Foods med huvudkontor på ön Tortola i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna in i bilden. Man slantade upp 6,7 miljarder och ett halvår senare meddelade man att man har för många fabriker.

”Kommer vi att få ett övergivet fabriksområde nu?”, undrade Bjuvs kommunchef efter beskedet.

Ja, det ligger i farans riktning. Kapitalet ödelägger vårt land och det svar man bör ge i Bjuv och på alla andra ställen är: Stick ni. Vi behåller fabriken och kör vidare.

I Bjuv bor 15.000 personer och utöver de 450 på fabriken berörs många jobb hos underleverantörer och ärtodlare. Ja, också Findus ärtexpert i tv-reklamen som döpt en ärta efter frun Ebba lär snart stå utan jobb.

I den lokala tidningen kunde man dagen efter beskedet läsa: ”Jag uppmanar varje Bjuvsbo att marschera mot Findus, ockupera och visa att Findus finns och är en del av oss alla”.

Findus Facebooksida fylldes snabbt av ilskna protester och uppmaningar till bojkott.

Fackklubben på Findus köper inte beskedet om nedläggning och arbetarna anser att stängningen av fabriken varit bestämd redan innan riskkapitalisten hade lagt pengarna på bordet. Facket säger att man ska kämpa och att folk är förbannade.

Det låter bra. Findus tillhör Bjuv och alla de bjuvsingar som i årtionden har slitit i fabriken. Väljer man kampens väg – vilket jag innerligt hoppas – kommer en hel bygd att delta i striden.

Det socialdemokratiska kommunalrådet lovade att ”vi ska resa oss ur det här” och sa att man inte ska stå handfallna. Det handlade inte om kamp för jobben utom om fromma förhoppningar om hjälp från olika myndigheter.

Moderaterna bidrog med ett beklagande när de mesta fria av fria företagare meddelat att man gör sitt för att ödelägga Bjuv. Från Sverigedemokraterna hördes inte ett ljud.

Ortens socialdemokratiska veteran reagerade känslosamt med orden: ”Det är för jävligt. Hur fan kan de göra så?”.

Svaret är lika enkelt som det är brutalt för en troende socialdemokrat och chockerande för nyliberaler i M och SD.

För så funkar den destruktiva och folkfientliga kapitalismen. Som vi måste göra oss av med. Varför inte låta den kampen ta fart i Bjuv?

Julius Nilsson

Elektriker

Kommunistiska Partiet, Helsingborg