Regering utan arbetarpolitik

Stefan Löfven leder en svag minoritetsregering vars förslag måste få stöd av flera andra partier innan de kan godkännas av en majoritet i riksdagen. Räkna därför med kompromisser och urvattnade resultat på många områden.

Arbetsmarknaden:
Taket i a-kassan ska höjas till 80 procent. Fas 3 ska slopas och ersätts med extratjänster, utbildning och så kallade flexjobb för de med funktionshinder. Det ska bli svårare för arbetsgivare att stapla visstidsanställningar på varandra. I uppgörelsen om arbetsmarknaden ingår bland annat att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Svenska löner och villkor ska gälla för alla som kommer till Sverige och jobbar. Det ska vara juridiskt bindande och sanktionsmöjligheter införs mot arbetsgivare som bryter mot reglerna.

Vinster i välfärden:
Överenskommelsen mellan regeringspartierna S-MP och Vänsterpartiet går ut på att alla vinster i välfärden, utöver en ”ensiffrig ränta”, ska återinvesteras i verksamheten. Men vad detta innebär har inte klargjorts.

Överenskommelsen innebär även att en utredning ska tillsättas i januari 2015 för att ta fram nödvändig lagstiftning om hur vinsterna ska användas för att förbättra verksamheten. ”Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått”, står det i överenskommelsen. Förslag ska lämnas i mars 2016

Skatterna:
Inkomstskatten höjs för dem som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden genom en gradvis avtrappning av jobbskatteavdraget. Partierna har också enats om sänkt skatt för pensionärer med 120 kronor i månaden. Vid inkomster upp till 120 000 kronor ska det inte vara någon skatteskillnad mellan pensionärer och löntagare. Den så kallade skatteklyftan ska vara helt borta år 2020.

I uppgörelsen ingår också att ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften ska avskaffas i två steg. Skatten ska höjas på bland annat bekämpningsmedel, avfall samt tobak. Det blir lägre avdragsrätt för privat pensionssparande och en slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter. Förslagen kommer att ingå i höstens budget och ska gälla från 2015.

Jämställdheten:
Partierna har enats om att det ska införas en tredje pappamånad under mandatperioden, att vårdnadsbidraget ska avskaffas och att den så kallade jämställdhetsbonusen ska utvecklas. Men mest krut läggs på lika fördelning av kön i landets bolagsstyrelser. Här föreslås lagstiftning om kvotering 2016 om andelen kvinnor inte då uppgår till minst 40 procent.

Skolan:
Regeringen vill införa obligatoriskt gymnasium för alla ungdomar som inte fyllt 18 år. Yrkesprogrammen ska stärkas genom att de blir högskoleförberedande. Ett estetiskt ämne ska ingå i alla gymnasieprogram. Fler ska anställas inom skolan som speciallärare och specialpedagoger så lärarna får mer tid till undervisning. Lärarna ska få högre löner genom bland annat ökade statsbidrag.

Skolor med de allra sämsta resultaten ska få riktat stöd. Barngrupperna inom förskolan ska minska. Alla barn i Sverige ska börja i en förskoleklass. En garanti för läsa-skriva-räkna ska införas.

Krigsmakten:
Försvarsberedningens förslag om nya Jas-plan och ökade anslag till krigsmakten ligger fast trots MP:s motstånd. Personalförsörjningen till krigs-makten och den svenska krisberedskapen tryggas. Reglerna för vapenexport till icke-demokratier ska skärpas, vilket även ska gälla följdleveranser och konsulttjänster. Försvarsexportmyndigheten (FXM) ska läggas ned. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.

Restaurangmomsen och rut:
Den halverade restaurangmomsen blir kvar. Liksom rut, med undantag av läxhjälp. Miljardrullningen av skattemedel till ägarna av rut-företag och restauranger kan med andra ord fortsätta, trots den hårda kritiken från S och V under valrörelsen mot alliansregeringen.

Bostadspolitiken:
Bostadsbyggandet ska öka, ett nationellt mål är 250 000 nya bostäder till år 2020. En bostadsmiljard tillförs till kommunerna för ökat byggande. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras.

Infrastrukturen:
Järnvägsnätet ska rustas upp och byggas ut. Investeringar i strategiska infrastrukturprojekt ska prioriteras. Nya höghastighetsbanor, utbyggd tunnelbana och spårväg, bättre kollektivtrafik och vägar. Kilometerskatt i form av vägslitageavgift för lastbilar ska införas som ska finansiera investeringar i infrastrukturen.

Förbifart Stockholm:
Byggstarten för det omdiskuterade vägbygget Förbifart Stockholm skjuts upp till maj 2015. Fram till dess ska S och MP på olika nivåer diskutera hur intäkterna från trängselskatten ska fördelas.

Migrationen:
Migrationsöverenskommelsen mellan MP och allianspartierna ligger fast. Alla kommuner i Sverige ska solidariskt ta ansvar för flyktingmottagandet.

Regeringen S-MP ska ”eftersträva breda” uppgörelser i riksdagen när nya lagförslag läggs inom migrationspolitiken. Sverige ska verka inom EU för att skapa fler legala vägar att söka asyl samt öka mottagandet av kvotflyktingar.

Kärnkraften:
Kärnkraften ska bära större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Kraven på säkerhet ska skärpas och kärnkraftavfallsavgiften höjas. Inga krav ställs på att stänga kärnkraftsreaktorer. Den förnybara elproduktionen ska byggas ut ytterligare, med målet minst 30 TWh år 2020.

Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraftsreaktor avbryts. En så kallad energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken ska tillsättas.

Miljön:
Användningen av fossila bränslen ska minska och klimatskatternas styrande effekt öka, men detaljerna spikas först i budgeten. I uppgörelsen nämns ny miljöbilsbonus för bilar med liten klimatpåverkan, ”fler städer behöver kollektivtrafik för att minska klimatutsläppen”, enligt uppgörelsen.

S och MP ska även införa det man kallar för klimatpolitiskt ramverk, som ska borga för att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Statliga Vattenfall beordras att avsluta expansionen av brunkolsbrytning. Flygskatt diskuteras också.