Hoppa till huvudinnehåll
Av

Högskolebehörighet bra men jobb viktigast

Socialdemokraterna och Miljöpartiets utspel i skolfrågan innehåller bland annat ett förslag om att göra gymnasieskolan obligatorisk och högskoleförberedande för alla. En bra och viktig reform, men så länge ungdomsarbetslösheten ökar och skolan skapar växande klasskillnader kan det inte bli någon frihetsreform.


Det är en viktig princip att oavsett vilket gymnasieprogram du väljer ska du kunna läsa vidare. När alliansen tog bort högskolebehörigheten från de yrkesförberedande programmen minskade antalet sökande drastiskt. Samtidigt har det dragits in på studievägledning och möjligheter att ta igen missade betygspoäng på Komvux och folkhögskola.

För lika viktigt som likvärdig utbildning är också rätten till ett arbete. Vad ska alla dessa välutbildade ungdomar göra efter skolan.

Utan riktiga arbeten och möjlighet till egen bostad är det svårt att motivera till studier. Därför är det viktigt att se på skolans uppgift i ett större perspektiv. Arbetslösheten hos unga är i dag högre än någonsin och ligger på drygt 17 procent och 12 700 elever kommer inte heller in på gymnasiet. Andelen obehöriga elever till gymnasiet ökar och utgör i år 13,1 procent.

De elever som är skoltrötta är inte hjälpta av att tvingas in på ett gymnasieprogram. Inte heller kommer de att sporras av konkurrensen på arbetsmarknaden där deras underläge är så stort att de saknar möjligheter att ens få ett tillfälligt arbete.

Avhoppare från gymnasiet har det särskilt tufft. Enligt en rapport från Skolverket har endast 28 procent ett jobb eller studerar fem år senare. Motsvarande siffra bland unga med gymnasieexamen är 75 procent.

Istället för tvång behövs det därför också en långsiktig planering och mer resurser till de elever som inte klarar sina betyg och som i dag inte heller får ett arbete. Gymnasieutbildning har i dag en avgörande betydelse för hur ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden. När det saknas tillräckliga möjligheter att senare i livet plugga, när platserna på Komvux, folkhögskolor och andra alternativa yrkesutbildningar minskar samtidigt som det inte finns riktiga jobb till unga blir utbildning en tydlig klassorättvisa.

Nyliberalismen har skapat en skenbar valfrihet där 15-åringar förväntas fatta livsavgörande beslut på en skolmarknad där friskolorna lockar med allt från sovmorgnar, fria luncher och egna datorer. Hur livet blir bestäms mer än någonsin av vilken klass du är född in i.

Föräldrar och elever lockas av glättiga broschyrer och profileringar där det mesta verkar kul och kravlöst. Det fria skolvalet stärker klassegregationen och är ett stort hinder för en likvärdig skola.

Den blocköverskridande friskoleöverenskommelsen, som är själva grunden till friskolepolitiken, ligger fast enligt nyligen tillsatte utbildningsminister Gustav Fridolin. Därmed riskerar också skillnaderna att fortsätta att växa mellan skolor och elever.

I ett samhälle med segregation, bostadsbrist och arbetslöshet kan en obligatorisk gymnasieskola aldrig bli den frihetsreform den skulle kunna vara.
Fakta

Högskolebehörighet bra men jobb viktigast

Skolan och behörigheten
  • 122 200 ungdomar i åldern 15-24 år är arbetslösa. Det motsvarar 17,4 procent.
  • 12 700 elever är obehöriga till gymnasiet. 13,1 procent.
  • 98 procent går direkt vidare till gymnasiet efter grundskolan. 62 procent valde högskoleförberedande program. 29 procent valde
  • yrkesprogram och 9 procent fick gå ett så
  • kallat introduktionsprogram.
  • Bland de som hoppat av gymnasiet år 1 eller 2 är det över en fjärdedel som varken arbetar eller studerar fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.
  • Av dessa har 32 procent en svag ställning på arbetsmarknaden och bara tre procent studerar vidare på högskola.