Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Ungdomlig kampanj

– Det handlar inte främst om mandat i stortinget, utan att nå ut till folk! Det säger Seher Aydar, andranamn på Rødts valsedel i Oslo och ordförande för partiets ungdomsförbund Rød Ungdom.


Rød Ungdoms lokaler, vägg i vägg med Rødt, är stökiga. Överallt står lådor med material, allt från flygblad till godisaskar och kondomer. In och ut ur lokalerna skyndar medlemmar som ska till, eller har varit på, skoldebatter, valstugor, bokbord, utdelningar eller valmöten.

Påfallande många av de valaktivister jag möter i Rødts lokaler, liksom vid valstugorna, är unga.

– Få se, vi har en debatt ikväll här i närheten och två imorgon förmiddag, är vad jag får jag veta när jag undersöker möjligheten att få följa med på en skoldebatt.

Just debatter tar upp en stor del av Rød Ungdoms verksamhet. De blir numera inbjudna till de flesta, även om de fått strida för rätten att delta. Debatterna, liksom bokbord på skolorna, kretsar kring det skolval som hålls dagarna innan det riktiga valet.

Rød Ungdom har tidigare fått bra resultat i skolvalen, och förhoppningarna är höga även denna gång. Trots att det precis som i Sverige inte direkt råder vänstervindar bland ungdomar.

Jag får följa med på en debatt anordnad av en barn- och ungdomsorganisation i Oslo där Seher Aydar representerar Rød Ungdom.

Publiken utgörs mestadels av redan politiskt intresserade ungdomar, varav många uppenbarligen är anhängare till något av högerpartierna, vilket påfallande nog ofta avslöjas av dåligt sittande kavajer, slips och backslick.

Men i publiken sitter också delar av LO-ungdoms styrelse. Vilkas applåder Seher Aydar gör sig förtjänst av när hon slår fast att hon vill stärka ungdomars rätt till heltid och fasta anställningar, och minska löneskillnaderna mellan killar och tjejer.

I en annan stadsdel, ett halvt dygn senare, anordnas en debatt på Hartvig Nissens skole. I en fullsatt aula dundrar Mikkel Øgrim på för Rød Ungdom.

– Jag kommer från Rød Ungdom och jag vill avskaffa alla läxor!!

Inlägget möts av ett enormt jubel och applåder. Det som vid första anblick kan verka som ett simpelt och synnerligen populistiskt sätt att få med sig skolungdomar är i själva verket ett högst uttänkt sätt att diskutera klasser. Och då inte den sortens klasser de flesta elever troligtvis förknippas skolan med.

Tillbaka i Rød Ungdoms lokaler förklarar Seher Aydar varför de kräver en läxfri skola.

– Det handlar egentligen inte om läxor, utan om att skolan idag fungerar som en ”klassmaskin”. Där vissa har större förutsättningar än andra. Genom kampanjen har vi lyckats uppmärksamma klasskillnaderna i skolan!

Under en hel dag följer jag med Rød Ungdom-medlemmar på olika skolor. I debatter och vid bokbord förklarar de vad de står för och vad de vill. Flera ska rösta på Rødt i skolvalet. Några vill bli medlemmar direkt. Vilket också är ett av målet med valarbetet.

– Vi vill göra Rød Ungdom känt och starta nya lokalorganisationer, säger Seher Aydar.

– Det viktigaste är faktiskt inte att Rødt får mandat!

Jag frågar om de kommer bli besvikna om Rødt inte kommer in.

– Såklart vi blir det. Men vi är vana att stå utanför stortinget. Att verka utomparlamentariskt är viktigt för en revolutionär rörelse, svarar Seher Aydar.

– Dessutom har vi varit med och startat rörelser och fått igenom krav fast vi har varit utanför stortinget, påpekar hon och räknar upp Palestinafrågan, gratis skolböcker och kampanjen om läxfri skola som exempel på frågor de lyckats väcka trots att Rødt inte haft mandat i stortinget.

• Så varför är det då så viktigt att Rødt kommer in?
– Vi behöver ett parti som är mot krig, och ett parti som kan tala för folkrörelser och för arbetare, förklarar hon.

– Tre gånger i rad har staten och arbetsministern stoppat strejker de senaste åren. Inget parti protesterade, konstaterar Seher Aydar.

– Därför behövs Rødt.