Elektriker försvarar sina villkor

För den som inte har kännedom om elbranschens regelverk kanske det är svårt att förstå de kraftiga reaktionerna på lagförslaget från Elsäkerhetsverket. I korthet går det ut på att alla som arbetar med elinstallationer också ska ha elinstallatörsbehörighet, till skillnad från idag där montörer utför elinstallationerna under överinseende av behörig elektriker.

Men frågan handlar om mer än att läsa in en behörighet. Det handlar om ett hot mot anställningsförhållanden och om lönedumpning, där de nya reglerna ska underlätta för bemanningsföretag och den fria rörligheten inom EU.

För att bättre sätta oss in i konsekvenserna av Elsäkerhetsverkets förslag åker vi till Solna och en av landets största byggarbetsplatser. På bara några minuters gångväg från pendeltågsstationen pågår bygget av Swedbank Arena, också kallat Sveriges nya nationalarena.

Det råder en febril aktivitet när vi besöker arbetsplatsen, som sysselsätter hundratals arbetare. En av dem är Julius Nilsson, elektriker och medlem i Kommunistiska Partiet. Sedan fyra månader veckopendlar han hit från hemstaden Helsingborg.

– Det allvarliga med förslaget från Elsäkerhetsverket är dels att företagen slipper ifrån ansvaret för det arbete som utförs, och dels riskerar elsäkerheten att försämras när arbetsmoment kan komma att utföras av arbetare utan kunskap om el, förklarar han.

När förslaget blev känt reagerade Julius Nilsson och samlade in namn bland jobbarkompisarna till den namninsamling som Elektrikerförbundet tagit initiativ till för att protestera mot Elsäkerhetsverkets förslag. Om förslaget blir verklighet kommer dagens anställningsförhållanden att luckras upp, där behörig elektriker och montör ska vara anställda i samma företag.

• Hur skulle din arbetssituation påverkas om förslaget blir verklighet?
– Jag skulle bli personligt ansvarig för det som är företagets ansvar idag, säger Julius Nilsson. Det innebär att jag skulle kunna bli skyldig flera miljoner i skadestånd om jag gör något fel.

– Att varje elektriker ska läsa in behörighet är bara ett sätt för företagen att slippa ansvar. I längden kan det innebära att elektriker tvingas skaffa F-skattsedel och bli egenföretagare, eller tvingas jobba via bemanningsföretag, eftersom företagen inte kommer att ha något krav på att ha anställda elektriker.

Vi har slagit oss ner över en kopp kaffe i en byggbod i den barackstad utanför bygget som är Julius Nilssons hem under arbetsveckorna. Han påpekar att på större byggen skulle situationen bli kaotisk om förslaget blir verklighet.

– På det här bygget är vi i dagsläget tjugo elektriker, men beräknas bli närmare sextio framöver. Hur ska vi kunna kontrollera vem som gjort vad i efterhand? Om jag drar rören och en annan elektriker drar kabeln, vem är det då som har ansvaret när bygget är färdigt?

– Jag tror att det är på mindre byggen, som villor och radhus, ett sådant här system kan bli verklighet.

Julius Nilsson ser Elsäkerhetsverkets uttalade syfte att underlätta den fria rörligheten mellan EU:s länder som ett hot inte bara mot elektrikernas löner och arbets- miljö, utan också mot elsäkerheten.

– Elsäkerhet kostar pengar. Det blir kanske billigare att anlita utländska firmor från länder med lägre säkerhetskrav, men då blir ju säkra elinstallationer bara något för de som har råd.

– De svenska företagen kan visserligen ha ett branschintresse att motverka försämrad elsäkerhet, men de har inget intresse att försvara våra löner och rättigheter.

• Hur går snacket bland jobbarkompisarna? Är förslaget något som diskuteras?
– Det är nog ingen här som tycker att det är ett bra förslag, men samtidigt är kunskapen om vad det här faktiskt innebär ganska låg. Många vill ha mer information, och de flesta tror nog inte att förslaget kan gå igenom.

När Julius Nilsson samlade namn till fackets protestlistor bland jobbarkompisarna skrev samtliga på, även arbetsledaren. Ändå tror han att förslaget på sina håll också kan vinna gehör. Arbetslösheten är låg bland elektrikerna och i storstäderna råder det högtryck i byggbranschen.

– Det finns säkert de som tycker att det är bra att polacker eller arbetslösa svenskar kan göra skitjobben för halva lönen, funderar han.

I den utredning som ligger till grund för lagförslaget görs bedömningen att elinstallationer innehåller arbetsmoment som inte direkt kräver kunskap om el, som att dra rör, gräva kabeldiken och resa stolpar. Enligt Elsäkerhetsverket skulle det arbetet kunna utföras av andra arbetare än elektriker. Julius Nilsson håller inte med.

– Med det här förslaget finns det en risk att arbetare som inte kan något om el gör arbeten åt oss som vi inte har möjlighet att kontrollera, men som varje enskild elektriker ändå har det yttersta ansvaret för.
Arenabygget har pågått sedan 2009 och det är en imponerande byggnad som tar form. Vid konsertarrangemang beräknas den nya arenan kunna ta emot över 67000 personer.

Proletären besöker bygget vid lunchtid och på vägen in på arbetsplatsen möts vi av en strid ström av byggnadsarbetare på väg till lunchrast.

Ändå är det inget som tyder på att aktiviteten har stannat av.

Över arbetsplatsen ligger en ljudmatta av muller från lyftkranar, lastbilar och maskiner och inne på arenan är det minst lika många arbetare i arbete som de vi mötte på väg på lunch.

Vi tar hissen upp till arenans högsta våning. Här råder ett lugn som kontrasterar mot aktiviteten på arbetsplatsen i övrigt. Än så länge är våningen bara ett skal av betong och järn, men med fantasins hjälp kan vi föreställa oss att om några månader kommer här vara fullt av restauranger och kiosker där elen är installerad av Julius Nilsson och hans kollegor.

Julius Nilsson plockar fram några tjocka luntor och visar oss ritningarna över hur elen ska dras i arenan.

– På det här bygget har vi 600 ritningar över hur elen ska dras. Ofta är ritningarna inte färdiga när vi börjar och de kan dessutom ändras under byggets gång, berättar han.

För en utomstående ser det mest ut som ett virrvarr av streck, och vi förstår att det krävs mycket kunskap och yrkesskicklighet för att utföra elektrikernas arbete. Det får oss också att ställa frågan om inte förslaget att alla elektriker ska ha behörighet inte skulle innebära att kunnandet ökar bland elektrikerna och att elsäkerheten därmed blir bättre.

– De med behörighet jobbar sällan på byggena, utan de sitter på kontor med administrativa uppgifter. Vi som är ute på byggena har en erfarenhet och rutin som de ofta saknar, konstaterar Julius Nilsson.

Samtidigt påpekar han att det självklart inte är något negativt om elektrikerna får möjlighet till nya kunskaper.
– Det finns gott om möjligheter till vidareutbildning för oss elektriker men företagen vill inte satsa på kompetensutveckling. Och Elsäkerhetsverket föreslår ju att vi själva ska betala för att läsa in behörigheten, så även där slipper företagen att ta ansvar.

Det är dags för Julius Nilsson att återgå till arbetet. Men innan vi skiljs åt beger vi oss ut på läktaren för fotografering, där vi också bjuds på en magnifik, milsvid utsikt. En utsikt som kommer att skymmas i takt med att bygget fortskrider. I anslutning till arenan ska också bostäder, hotell och ett köpcenter byggas.

• Till sist, hur stor tror du risken är att Elsäkerhetsverkets förslag går igenom?
– Jag tror att förslaget är för långtgående för att gå igenom i sin nuvarande form, men i värsta fall öppnar det upp för att okvalificerade arbetare gör delar av elektrikernas jobb, vilket i sin tur medför låglönekonkurrens, avslutar Julius Nilsson.