Hoppa till huvudinnehåll
Av

Misär i Malmös kåkstad

Uppdrag Gransknings reportage om EU-migranternas tältläger i Malmö har engagerat och upprört många.


LÄS ÄVEN: Vi får aldrig acceptera kåkstäder i Sverige

Sedan en tid tillbaka har det vuxit fram kåkstäder i Sverige, som utseendemässigt för tankarna till Brasiliens favelas eller slumområden i Afrika.

I centrala Malmö har mark som tillhör fastighetsbolaget Granen, förvandlats till vad som förmodligen är Sveriges största migrantläger.

På en tomt på Industrigatan i Malmö bor flera hundra tiggare i skjul och bilar, utan tillgång till el och vatten. De två bajamajorna som finns i lägret har gjorts obrukbara. Sopbergen växer. Lägret ligger i anslutning till det gamla prostitutionsstråket, vars verksamhet sägs ha eskalerat.

Detta uppmärksammades i Uppdrag Gransknings reportage, som sändes för en dryg vecka sedan på SVT. Vid sidan av misären var reportaget en uppvisning i det politiska etablissemangets handfallenhet. Polisen hänvisar till kronofogden. Kronofogden hänvisar till polisen. Kommunen vädjar till regeringen. Regeringen menar att det är kommunens sak.

Nedskräpningen i lägret lockar till sig råttor och enligt Sydsvenskan har intillboende astmatiker klagat på vedeldningen. Miljöförvaltningen betraktar lägret som en sanitär olägenhet och har hittills gjort ett försök till avhysning. Beslutet överklagades av aktivister som försvarar lägret, och Länsstyrelsen gav de senare rätt.

Det hela har blivit en byråkratisk rundgång och lägret består. Justitieminister Morgan Johansson har aviserat en utredning av frågan, vars resultat ska vara färdigt 2018.
Karl Strandberg
Fakta

Misär i Malmös kåkstad

Migration inom EU
  • Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 2007. De ingår inte i Schengensamarbetet men omfattas sedan 2014 av den fria rörligheten. Den fria rörligheten innebär att man får vistas i ett annat EU-land upp till tre månader utan att studera eller arbeta.
  • Om en EU-medborgare ska vistas längre tid än tre månader i ett annat EU-land kan värdlandet kräva att personen registrerar sig hos landets myndigheter. Personen kan också behöva styrka att denne har tillräckliga medel för att försörja sig. Om en person inte uppfyller kraven kan de nationella myndigheterna kräva att personen flyttar.
  • EU-länder kan under en övergångsperiod få undantag från reglerna om fri rörlighet för personer. Undantagen gäller arbetstagare från nya medlemsländer. Länderna kan ha kvar begränsningarna fram till och med år 2020.