Ödesbeslut väntar för svensk idrott
Nästa helg är avgörande för svensk idrottsrörelses framtid. Det låter dramatiskt, men är sant. Då ska nämligen Riksidrottsmötet besluta om 51-procentsregeln ska stå kvar i Riksidrottsförbundets stadgar eller inte.
51-procentsregeln säkrar att klubbar inte kan säljas ut till oljeshejker, oligarker, riskkapitalister eller andra spekulanter. Föreningarna måste äga en majoritet, 51 procent, av ägar- och röstandel.
Det är denna regel som nu står på spel. 24-26 maj äger Riksidrottsmötet rum i Luleå. Då ska frågan om 51-procentsregeln diskuteras. Det krävs två-tredjedelars majoritet för att få bort regeln, eftersom det är en stadgeändring.
Inför mötet har ”Utredning om ägandet i Idrotts-AB” presenterats. Utredningen kom till efter att förra Riksidrottsmötet sade nej till att ta bort 51-procentsregeln, men biföll att tillsätta en utredning om en framtida idrottsmodell.
Trots att förra Riksidrottsmötet tydligt uttryckte att regeln ska vara kvar så utgår utredningen från att den ska bort. Detta är symptomatiskt. Trycket på att stryka regeln i Riksidrottsförbundets stadgar är stort från höjdare inom RF och från enskilda specialförbund som Svenska Ishockeyförbundet.
Men motståndet mot att ta bort regeln är också starkt. För ett par månader sedan undertecknade företrädare för 35 specialförbund en debattartikel som uppmanar hela idrottsrörelsen att rösta för att värna den svenska idrottsmodellen – och behålla regeln.
En av undertecknarna är Walter Rönmark, som tills för ett par veckor sedan var ordförande för Svenska Bordtennisförbundet. Såväl Walter Rönmark personligen som Bordtennisförbundet är starka förespråkare för att behålla regeln i stadgarna.
– För mig är det en ideologisk fråga. Det handlar om en person – en röst. Det är inte den som har mest pengar som också ska ha rätt att säga till om mest, säger Walter Rönmark.
Walter Rönmark betonar att det är just det faktum att frågan är principiell som gör att det vore fel att stryka 51-procentsregeln i Riksidrottsförbundets stadgar och överlämna det till specialförbunden att besluta om de vill ha en sådan regel eller inte.
– Det här är en lika viktig fråga för idrotten som att alla ska få vara med eller att idrotten ska vara jämställd, förklarar han.
• Vad är den stora risken om 51-procentsregeln tas bort ur Riksidrottsförbundets stadgar?
– Då kan det bli så att ett specialförbund tar bort regeln, medan ett annat har kvar den. Då blir det olika principer i olika förbund. Det splittrar hela idrottsrörelsen. Det är som om vi skulle överlåta frågan om fair play till specialförbunden och låta dem besluta om de vill ha fair play.
– Jag vill att mina barn och barnbarn ska lära sig demokrati i idrotten. Om de ska lära sig att den med mest pengar bestämmer så får de gå till en bolagsstämma, säger Walter Rönmark.
Trots motståndet inom idrottsrörelsen så tillkännagav Riksidrottsstyrelsen i april att de i enlighet med utredningen vill slopa 51-procentsregeln. Som plåster på såren föreslår de två åtgärder som sägs öka kontrollen över bolagen, men som inte förändrar något i sak. Det handlar om att minst en person från den ideella föreningen ska sitta med i bolagsstyrelsen och att även Riksidrottsstyrelsen måste godkänna bolagsbildningen.
Efter att utredningen presenterades kring nyår och Riksidrottsstyrelsen tillkännagav sin uppfattning några månader senare har spelet pågått i kulisserna. Det är uppenbart att starka krafter verkar för att få bort 51-procentsregeln och öppna upp helt för vinstintressen i såväl bredd- som elitidrott. Därmed hotas ett av svensk idrotts främsta kännetecken – den ideella föreningen.
Kampen mot att vinstintressena ska tillåtas dominera idrottsklubbarna är inte ny. Redan 2009 gjordes försök att få bort 51-procentsregeln på Riksidrottsmötet. Men trots att motioner som vill stryka regeln har röstats ned upprepade gånger så dyker frågan upp gång på gång.
Walter Rönmark tror han vet varför.
– Penningens makt är stor, säger han.