Gotlänningar stoppar Nordkalks avverkning

Kalkindustrin är en av Gotlands huvudnäringar som bedrivits sedan sekler. Den sysselsätter hundratals arbetare, och med sin geografiska hemvist på i huvudsak norra Gotland ger den arbetstillfällen som bidrar till en levande landsbygd.

Men vinsterna kommer vare sig Gotland eller övriga samhället till del. Så har tillexempel det numera riksbekanta Nordkalk sitt säte i Finland där ägaren Rettig Group lägger beslag miljardvinsterna som den gotländska kalkstenen genererar. Marken där det omdebatterade brottet planeras har företaget köpt för 750.000 kronor, medan den kalk som ska brytas under 25 års tid sägs vara värd 15 miljarder kronor.

Bakgrunden till händelserna i Ojnareskogen sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Nordkalk vill anlägga ett nytt kalkbrott i Bunge på norra Gotland sedan den högkvalitativa kalken i det nuvarande brottet i Klinthagen sägs sina.

Kritikerna menar att stora naturvärden står på spel. Inte minst är frågan om hur grundvattnet påverkas av avgörande vikt. Det planerade brottet, som beräknas bli stort som 300 fotbollsplaner och 25 meter djupt, ligger bara några hundra meter från Bästeträsk som är norra Gotlands största vattentäkt.

Nordkalk lovar visserligen att regelbundet kontrollera att inte grundvattnet påverkas, men vad är sådana garantier värda? Vi vet från tidigare fall hur kapitalismens framfart orsakat katastrofer som inte kunnat förutsägas. Det räcker att säga Hallandsåsen.

Efter sju år av överklaganden i rättsliga instanser fick Nordkalk så till sist Miljööverdomstolens tillstånd att påbörja brytningen av ett nytt brott. Men vägen till ett tillstånd har kantats av en rad tveksamma händelser.

Så avslöjar TV4:s Kalla Fakta hur det utlåtande från Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) som Mark- och miljööverdomstolen fäste avgörande vikt vid i sitt beslut var författat av samma tjänstemän som Nordkalk anlitat för att göra markundersökningar vid det planerade brottet.

Än mer anmärkningsvärt är att riksdagen, anförd av dåvarande miljöminister Andreas Carlgren (C), under rättsprocessens gång beslutade om en lagändring i Miljöbalken. Den förbudsregel som tidigare funnits mot att påbörja täkter där det finns hotade arter avskaffades, med stöd av samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet. I efterhand har ändringen visat sig vara dikterad av kalk- och gruvindustrin.

När frågan så överklagades efter Miljödomstelns beslut, som sade nej till ett nytt brott, hade ett framgångsrikt lobbyarbete ändrat förutsättningarna till förmån för Nordkalk. Ett faktum som så klart är pinsamt för de politiker som nu vill vara med och plocka poäng hos de som upprörs över Nordkalks framfart.

Inte minst har Miljöpartiet gjort bort sig inför sina egna väljare. Nu flaggar miljöminister Lena Ek (C) för att återinföra den strukna skrivningen i Miljöbalken, och Miljöpartiets språkrör Åsa Romson hävdar att hon blivit förd bakom ljuset av regeringen.

Sedan Mark- och miljööverdomstolen fattat sitt beslut har Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket överklagat domen till Högsta Domstolen, som ännu inte fattat beslut huruvida de ska behandla frågan eller inte. Kritikerna menar att Nordkalk borde invänta HD:s beslut innan de påbörjat avverkningen, men företaget har vägrat. Men sedan i somras har miljöaktivister med Fältbiologerna i spetsen slagit upp ett tältläger i Ojnareskogen för att hindra avverkningen. I flera veckors tid stod skogsmaskinerna stilla, och samtidigt har debatten tilltagit.

I förra veckan var dock företagets tålamod slut. Ett sjuttiotal poliser anlände med färjan från Nynäshamn, utrustade med hästar och terrängfordon. Sedan dess har avverkningen påbörjats, men inte ostört. Skogsarbetarna tvingas arbeta omringade av poliskedjor, medan aktivisterna försöker hindra arbetet genom att blockera maskinerna och klättra upp i träd.

Agerandet från företagets sida, och från det samhälle som ställer polismakten till kapitalisternas förfogande, har gjort att protesterna ökat i styrka. På plats i Ojnareskogen finns såväl tillresta miljövänner som upprörd ortsbefolkning, och på flera platser runt om i landet har det anordnats manifestationer i protest mot Nordkalks rovdrift.

Och protesterna har haft effekt. I helgen avbröt medlemsägda Mellanskog, i strid med Nordkalks vilja, avverkningen i väntan på HD:s beslut. Frågan är ännu långt ifrån avgjord, men i skrivande stund är de tillresta poliserna på väg att lämna Gotland.