Skärgårdsstrejken över
Strejken i skärgårdstrafiken är över. Trots organiserat strejkbryteri lyckades inte Almega och redarna knäcka arbetarsolidariteten och driva igenom individuella löner.
En småruggig novemberkväll på Nybrokajen i Stockholm. Strejkvakter, anställda och sympatisörer står samlade i höstmörkret. Strömma Kanalbolaget har just meddelat att de ställer in kvällens tur med M/S Enköping. En seger, om än liten, för de strejkande.
– Från början var det meningen S/S Stockholm skulle ha avgått, säger strejkvakten Rikard Mattsson. Men på den båten har vi strejkande medlemmar. Rederiet bytte ut den mot M/S Enköping där det fanns personal som var villiga att jobba. Men nu ställer de in i alla fall.
Strejkbryteriet pågick från dag ett. Trots konflikten har Strömmas båtar tuffat på enligt tidtabell. Gästerna har kommit och fartygen har kastat loss. Lika flitigt har de strejkande och fackförbundet Seko slutit upp för att protestera. Den här kvällen lyckades de stoppa båten.
– Vi bevakar alla Strömmas avgångar, fortsätter Rikard Mattsson. Resten av skärgården ligger, redarna respekterar strejken och lockouten. Det är bara fartyg som bemannas av Strömma eller deras entreprenörer som fortfarande går.
Frågan ställdes på sin spets redan den första strejkdagen. När M/S Waxholm III gjorde sig redo för avfärd kom strejkvakterna till platsen för att förklara vad konflikten handlar om. Med på båten fanns representanter för arbetsgivarorganisationen Almega.
– Jag och en kamrat lyfte upp det lilla snöret vid landgången, klev ombord och gick fram till frontdörren, berättar Rikard Mattsson. Vi bad att få prata med besättningen men avvisades. Vi uppmanades att lämna båten och gå iland. Vilket vi också gjorde.
Rederiet kallade snabbt på ordningsmakten. Händelsen polisanmäldes och rubricerades som olaga intrång. I media angrep Jan Larsén, vd på Strömma Turism & Sjöfart, de strejkande för hot och trakasserier. Anklagelserna upprepades av Almegas vd, Jonas Milton.
– De ville bara provocera oss, understryker Rikard Mattsson. Polisen har väl viktigare saker att göra än att gå Almegas ärenden. Det händer dagligen att folk olovandes hoppar på våra båtar i något oskyldigt småärende.
Jan Larsén från Strömma Turist & Sjöfart sitter själv i Almega Tjänsteföretagens styrelse. Strejkbryteriet handlade inte om tanklöshet i ett enskilt företag utan om en medveten provokativ linje från arbetsköparnas organiserade företrädare.
– Almega har agerat hemskt! avslutar Rikard Mattsson. De använder Strömma som ett vapen i sin kamp. Och företaget är villigt att bistå dem i detta. Jag vet inte om en arbetsgivarorganisation har drivit på strejkbryteri på det här sättet sedan 30-talet.
Men trots sitt hårdföra agerande lyckades Almega inte riva upp det gällande tarifflönesystemet och införa individuella löner. Åtminstone inte den här gången. Arbetarnas solidaritet var starkare.