”Lunchstrejken” gav inte mycket

Efter förhandlingar långt in på onsdagsnatten sade Transport nej till medlarnas slutbud medan arbetsköparna sade ja. Därmed var strejken ett faktum om inte Medlingsinstitutet skulle utnyttja möjligheten att skjuta upp strejken i maximalt 14 dagar. Så skedde inte och landet runt förberedde sig Transports medlemmar och avdelningar för strejk.

Inte tu tal om att strejkviljan var god. Transport hade klargjort att förbundet inte accepterade det lönenedpressande ”märke” som satts utefter IF-Metalls avtal med exportindustrin. Dessutom krävde Transport tydliga regler i avtalet som ger facket inflytande över arbetsköparnas inhyrning genom bemanningsföretag. En fråga som djupt berör Transports medlemmar då den öppnar för ytterligare lönesänkning och inte minst ännu fler arbetslösa medlemmar i Transport

I uttalanden från parterna på onsdag förmiddag stod det klart att Transport redan under nattens förhandlingar hade givit upp sitt krav på ettårsavtal. Det förhatliga märkets normerande lönenivåer var nu möjliga att acceptera. Kvar stod frågan om inhyrning av bemanningsanställda.

Det visade sig också att parterna, trots Transports nej till medlarbudet och utlysande av den varslade strejken, ändå fortsatt sina förhandlingar under onsdag förmiddag. Vi anar att det här gavs sådan information till medlare och Medlingsinstitutet att detta statliga organ insåg det fruktlösa i att med tvångsmedel stoppa strejken innan den brutit ut.

Bättre att låta parterna ”ta sitt ansvar” enligt gammal god svensk klassamarbetstradition. Vilket de också gjorde.

Tidningen Transportarbetaren rapporterar på webben hur terminalarbetarna på DHL i Västberga utanför Stockholm på slaget 12 i dag drar på sig gula västar som visar att de är strejkvakter. Hur västarna en timme senare åker av igen sedan meddelandet att ett avtal slutits bara minuterna efter tolvslaget äntligen nådde ut på fältet. Då hade skiftlaget gått hem och vice fackordförande i Västberga tvingades ringa in sina medlemmar som ju faktiskt inte längre var i strejk.

Transportarbetaren blir svaret skyldig på hur medlemmarna uppfattade denna korta lunchstrejk som måste kunna konkurrera om titeln världens kortaste strejk i Guinness rekordbok. Visserligen får några just avgående strejkvakter säga några korta ord men det blir mest allmänna uttalanden om vikten av att facket inte släpper bemanningsfrågan.

För hur ska medlemmarna kunna säga mer när de inte informeras om förhandlingarnas gång, långt mindre ges rätten att själva besluta om såväl att utlösa strejken som att blåsa av den.

Den korta information som nu på onsdag eftermiddag ges av Transport och motparten Biltrafikens Arbetsgivareförbund säger oss att Transport gav sig vad gäller frågan om att utmana industrins märke. Avtalet löper på 37 månader och ger lönehöjningar i tre steg på tillsammans 1827 kronor.

Dessutom ska enligt medlarnas förslag en partssammansatt arbetsgrupp ”jobba med den besvärliga konkurrenssituationen i åkeribranschen”. Det handlar bland annat om att finna lösningar på de omfattande problemen med falska egenföretagare och att motverka prisdumpning och anlitande av oseriösa entreprenörer.

Avtalet är också uppsägningsbart för sista året men då inte i lönefrågan utan bara om någon part anser att arbetat med att skapa ordning i åkerinäringen inte är framgångsrikt.

Vad gäller bemanningsfrågan så misslyckades Transport att få med skrivningar som ger facket ett reellt inflytande. Facket får inget ”veto” mot inhyrningar utan Lars Lindgren & Co nöjer sig med skrivningar i avtalet om att Transport får insyn och förhandlingsrätt om arbetsköparen vill ta in personal från bemanningsföretag. I detta avseende känns det verkligen som om det mest bidde en tummetott av Transports ursprungliga krav.

Avtal har alltså slutits för Transports åkeri- och terminalarbetare men på två andra avtalsområden pågår fortfarande stridsåtgärder. För sopgubbar och väktare finns ännu inget avtal och här gäller sedan middagstid på onsdagen blockad mot övertid, mertidsarbete, nyanställningar och inhyrning av personal.