Kortare arbetstid kräver nytt schema

Publicerad 16 mars 2017
Det viktiga kravet på sex timmars arbetsdag innebär inte att varje arbetspass på varje arbetsplats måste vara exakt sex timmar. Schemaläggning och helgtjänstgöring gör 30-timmarsvecka till ett bättre heltidsmått i vården.
Det viktiga kravet på sex timmars arbetsdag innebär inte att varje arbetspass på varje arbetsplats måste vara exakt sex timmar. Schemaläggning och helgtjänstgöring gör 30-timmarsvecka till ett bättre heltidsmått i vården.

Att fortsätta med helgtjänstgöring varannan vecka gjorde försöket med sextimmarsdag på Svartedalens äldreboende mindre lyckat än det borde varit.

Med en så kallad normal arbetsvecka jobbar man dagtid måndag till fredag och är ledig lördag och söndag. Det är här lätt att föreställa sig vad införande av sextimmarsdagen innebär; kortare arbetsdagar och en verksamhet som anpassas till det nya arbetstidsmåttet.

Verksamheten inom vård och omsorg omfattar alla dygnets timmar, alla veckans dagar, året runt. Här jobbar man på schema som är anpassat till verksamhetens krav. Men arbetstidens förläggning måste naturligtvis också ta hänsyn till dom som skall jobba där. Därför borde det vara självklart att personalen har ett inflytande i skapandet av dessa scheman. 

Vid införande av 30-timmarsvecka så kapar man upp till 25 procent av arbetstiden för en som jobbar heltid. Det låter sig inte göras inom ett befintligt schema. Schemaläggning är som att lägga pussel. Om man plockar ut alla pusselbitarna, klipper av en fjärdedel på varje och sen lägger tillbaka dem igen, då blir det inte bra. 

Schemaläggning med det nya heltidsmåttet måste utgå från de erfarenheter som finns om hur det är att arbeta på schemabunden arbetstid. Jämfört med ”femdagarsveckan” är det mycket som skiljer: oregelbundenheten, arbeta på helger, ”innekvällar”, nattarbete.

På 1970- och 1980-talet var kravet på begränsning av helgtjänstgöringen en stor och viktig fråga för sjukvårdsanställda. Kommunistiska Partiet med sina partiorganisationer inom sjukvården drev kraftfullt kravet på ”arbete var tredje helg”.

Sådana arbetstidsscheman infördes också på flera avdelningar, bland annat på Lillhagens sjukhus i Göteborg. På ytterligare några avdelningar infördes en kompromissvariant med två helger av fem.

Med nedskärningar, ”besparingar” och en allmän attack mot hela den offentliga verksamheten har dessa framsteg dessvärre gått förlorade. I den nyliberala yran tycks frågan om begränsad helgtjänstgöring ha blivit begravd. 

De heltidsanställda undersköterskorna på Svartedalens äldreboende jobbade före försöket med 30-timmarsvecka varannan helg. Under försöket jobbade de fortfarande varannan helg. 

För snart 20 år sedan var nattpersonal inom sjukvården i Västra Götalandsregionen ute i en årslång och omfattande strid för att tolv nätter per månad skulle räknas som heltid. Det handlade alltså om krav på 30-timmarsvecka genom färre arbetstillfällen.

Att arbeta ständig natt är att kriga mot den biologiska klockan. Det är ett krig som man inte ska försöka vinna. Att korta ner arbetspassen på natten till sex timmar innebär att man måste jobba fem sådana pass i veckan för att behålla sin heltid. Då ges ingen tid till återhämtning. 

En annan nackdel, kanske den värsta, är dessa ”innekvällar”. Det är det sena dagpasset, som avlöses av natten. Man slutar sent på kvällen och är hemma ännu senare. Dessa ”innekvällar” infaller inte bara någon gång då och då. Med en heltidstjänst blir det säkert tre gånger i veckan.

På Svartedalen slutade det sena passet först vid elvatiden på kvällen. Förhoppningsvis var man då hemma före midnatt. Och hur fungerar kollektivtrafiken vid den tiden på dygnet? Den här sena avlösningen beror på att nattpassen kortats ner. 

I konsultbolaget Pactas rapport ”18 månader med 6 timmar” står följande:

”Före försökets början fanns det synpunkter från undersköterskor om att det vore bättre med mer komprimerade arbetspass vilket betyder att arbetspassen är längre och det är tätare mellan passen för att i istället få längre sammanhängande ledighet. Tydligast har dessa synpunkter framförts av undersköterskor som jobbar på natten. I försöket har det inte varit meningen att pröva ett upplägg som avviker från uppdraget.”

Uppdraget var fixerat vid just sex timmar. Ingen notis alls om helgtjänstgöringen. Konsekvenserna i övrigt framgår av ovanstående. 

Arbetstidsförkortningen är ju annars ett gyllene tillfälle att skapa ett fungerande schema med mindre helger, och utan avlösningar mitt i natten.

”Undersköterskor och vårdbiträden är den största yrkesgruppen i Sverige med 175.000 anställda. Av dessa är 93 procent kvinnor och sju procent män. De flesta undersköterskor inom vården arbetar på schema.”, skriver Pacta i sin första rapport 6 månader med 6 timmar.

Rolf Peterson

Pensionerad försteskötare