Avtal 2016: Märket på plats – pamparna kräver rättning i ledet

Den 31 mars gick kollektivavtalen för de flesta LO-arbetarna ut. Kommunal och Hotell- och restaurang har till 30 april på sig att få till ett nytt avtal med arbetsköparna innan de nuvarande löper ut.

Trots att LO-samordningen sedan ett halvår tillbaka är ett minne blott har både fack och arbetsköpare gått som katter kring het gröt och väntat på att IF Metall och de andra facken inom industrin ska sätta det normerande märket i avtalet med industriarbetsköparna.

På Industriavtalets sista dag, den 31 mars, undertecknades ett nytt som slog fast 2,2 procents löneökningar under en avtalsperiod på ett år. Då vågade även Handels och Pappers och deras motparter sig på att sluta nya avtal på liknande nivåer.

Av de 2,2 procenten som Industriavtalet fastslår är det 2 procent som går till löneökningar medan 0,2 procent avsätts till delpension. Alla arbetare får inte 2 procents löneökning utan hur pengarna fördelas bestäms i lokala förhandlingar. IF Metalls medlemmar har dock en individgaranti på 285 kronor och Livs medlemmar garanteras 255 kronor.

De provocerande kraven på mer ”flexibla” arbetstider utan övertidsbetalning som bland andra Teknikföretagen och Ikem tidigare ställde tycks ha varit just provokationer som – i alla fall för den här gången – förpassats till sophögen.

En viloplats som skulle passa bra även för det nya avtalet mellan Handels och Svensk Handel.

För att stödja lokal lönebildning finns en ny bilaga till avtalet som de lokala parterna kan välja att använda. Gör de det får de anställda en extra ledig dag om året.

– Jag hoppas att det här ska få arbetsgivare att uppmana sina anställda att bilda en fackklubb, säger Mattias Dahl, förhandlingschef för Svensk Handel.

När arbetsköparna som annars säger att deras medlemsföretag har så väldigt små marginaler plötsligt har råd att erbjuda en extra ledig dag och dessutom vill ha medlemsföretagens hjälp att uppmana arbetarna att starta fackklubbar, då är det läge att ana en ganska stor population ugglor i mossen.

Säkert är det så att arbetsköparna tror sig lättare kunna köra över en lokal fackklubb än ombudsmännen. En lokal fackklubb har också svårare att stå emot påtryckningar som ”antingen går ni med på frysta löner eller så måste vi säga upp personal”.

I kampen mot otrygga anställningar har Handels lyckats förhandla sig till en begränsning för användandet av anställningsformen allmän visstid. Från och med den 1 juli i år måste de vara minst 14 dagar. För denna minst sagt begränsade begränsning gav man arbetsköparna rätten att använda vikariat i 36 månader innan de måste tillsvidareanställa, till skillnad från nuvarande 24 månader.

I måndags gick LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Thorbjörn Johansson ut i en gemensam presskonferens med Carola Lemne och Peter Jeppsson från Svenskt Näringsliv och ”uppmanade” alla LO-förbund att hålla sig till märket. Udden var uppenbart riktad mot 6F-förbunden som haft mage att kräva 3,2-procentiga löneökningar. Kort därefter meddelade 6F att de välkomnar uppgörelsen, och som en strykrädd unge inrättade de sig i hackordningen igen. Hackordningen där kapitalet, representerat av Svenskt Näringsliv, alltid är högst.

Målarnas och Byggnads varsel ligger i skrivande stund kvar. Inget av dem rör lönenivåer utan själva lönesystemen, och påverkas därför inte direkt av LO:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse.