Hoppa till huvudinnehåll

Vårdförbundet i övertidsblockad: ”Ska man bli livegen som anställd hos regionen?”

Vårdförbundet vill ha sänkt veckoarbetstid men arbetsgivarna SKR och Sobona vill ha mer makt över de anställda. Bland annat vill de kunna schemalägga personal på olika arbetsplatser – och hänvisar till Natos krav på ökad beredskap. ”Ska vi ställa upp för fosterlandet, när de skurit ner på offentlig sektor och sänkt skatten för de rika i 30 år?”, säger sjuksköterskan Ingrid Frejd.

Ingrid Frejd jobbar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som omfattas av Vårdförbundets varsel.
VGR / Proletären

Vårdförbundet och arbetsgivarna Sobona och SKR och står långt ifrån varandra i förhandlingarna om det nya kollektivavtalet. Arbetsgivarorganisationerna vill stärka sin makt över de anställda och i förhandlingarna hänvisar de till att Nato-inträdet innebär ökade beredskapskrav.

– Ska man bli livegen som anställd i regionen nu? frågar sig Ingrid Frejd, sjuksköterska och facklig sekreterare i Kommunistiska Partiet.

Parterna har förhandlat om ett nytt kollektivavtal sedan årsskiftet men inte kommit överens och på eftermiddagen den 25 april trädde varslet om övertids-, mertids- och nyanställningsblockad kraft för 63.000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker.

Vårdförbundet kräver bland annat högre ersättning vid obekväm arbetstid och bättre löneutveckling – men huvudkravet i förhandlingarna gäller förkortad veckoarbetstid. Enligt Vårdförbundet arbetar 3 av 10 sjuksköterskor deltid och över hälften säger att huvudorsaken är behov av vila och återhämtning.

Ingrid Frejd arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som omfattas av Vårdförbundets varsel, tillsammans med resten av Sveriges regioners sjukhus och fyra kommunala bolag i Stockholm. Hon vittnar om att förhållandena för sjuksköterskorna är tuffa och hon tvivlar på om det går att jobba fram till pensionen under rådande arbetsvillkor.

– Det går inte på vårdavdelning, i alla fall inte i den 24-timmar öppna vården.

Agneta Nordin
Runt 200 personer demonstrerade till stöd för sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala den 25 april.

Hon menar att möjligheten till återhämtning blivit ännu sämre sedan införandet av det EU-reglerade kravet på elva timmars dygnsvila – som innebär att anställda inte längre kan gå från kvällspass till nästkommande dags dagpass. Det har inneburit att de måste ha en ledig dag mellan passen – vilket lett till att de sällan är lediga två dagar i rad under en arbetsvecka.

– Som princip är 11-timmars vila bra och det hade funkat om arbetspassen var kortare. Men så som det är uppbyggt idag går det inte att få ihop.

Bakgrund

Vårdpersonalens arbetsvillkor

  • Vårdförbundet organiserar över 113.000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker inom våde offentlig och privat vård.  
  • Förra året jobbade deras yrkesgrupper över 3 miljoner timmar övertid.
  • Var tredje medlem jobbar regelbundet övertid.
  • 3 av 10 sjuksköterskor arbetar deltid och över hälften säger att huvudorsaken är behov av vila och återhämtning.Medellönen för en sjuksköterska är 37.954 kronor i månaden. För specialistsjuksköterskor är medellönen 41.781
  • Det finns ungefär 13.633 legitimerade sjuksköterskor i Sverige under 64 år som är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården. 
  • I en undersökning av Novus bland unga sjuksköterskor svarar 41 procent att det är osannolikt att de kommer att stanna i vården under resten av sitt yrkesliv.
  • 70 procent av alla Vårdförbundets medlemmar anser att arbetsbelastningen är hög, mycket hög eller för hög. 

Arbetsgivarorganisationernas utgång i förhandlingarna är den motsatta. De vill ha möjlighet att frångå arbetstidslagen, utan att precisera när sådana undantag får göras. Deras bud skulle ge arbetsgivaren rätt att låta anställda arbeta dygn i sträck, byta arbetsplats och till och med ort mellan passen.

Skälet, skriver SKR och Sobona i sitt förslag till nytt kollektivavtal, är ”pågående utredningar kring samhällets beredskapsfunktioner med koppling till arbetstid som sker med anledning av Sveriges inträde i Nato. Detta i kombination med en osäkerhet kring vilka långsiktiga behov som verksamheterna har.”

– Det är så tröttsamt. Helt plötsligt ska vi ställa upp för Sverige och fosterlandet, när politikerna använt de senaste 30 åren för att skära ner i offentlig sektor och dela ut pengar till rika genom skattesänkningar?

– Under pandemin ställde vårdpersonalen upp och arbetade alla timmar på dygnet, flyttades runt och fick ställa in semestrar. De flesta var fine med det, för att rädda liv. Men från politiskt håll har det inte kommit något erkännande eller någon kompensation för det – istället möts vi med försämringar.

SKR har ju rapporterat om kraftiga budgetunderskott. Är det verkligen möjligt att höja ersättningen för sjuksköterskor?
– Ja, arbetsvillkoren måste förbättras om folk ska kunna tänka sig att jobba kvar. Finns det inte pengar måste regionen kräva det av politikerna och har de inte pengar behöver de höja skatten. Jag menar, ska personal inom vården få det sämre och sämre för att personer som Roger Akelius eller Fredrik Reinfeldt ska slippa betala förmögenhetsskatt?

Det är brist på sjuksköterskor, är det verkligen rimligt att låta dem jobba mindre då?
– Ja, för det är ett sätt att behålla sjuksköterskor i yrket. Nu är det så dålig arbetsmiljö på många arbetsplatser att folk slutar. Det är ett otroligt slöseri på resurser och kompetens.

Ingrid Frejd tycker att kravet på förkortad arbetstid är viktig. Men hon önskar att Vårdförbundet hade drivit frågan om lagstadgad sänkt arbetstid för alla i Sverige, istället för att bara få in det i sitt kollektivavtal.

– Då hade detta varit en viktig kamp för alla arbetare i Sverige. Samtidigt kan jag förstå att man gör det avtalsmässigt eftersom det kan gå snabbare att få igenom.

Fakta

Detta kräver Vårdförbundet

  • Förutsättningar för hållbara heltider genom förkortad veckoarbetstid.
  • En god löneutveckling för samtliga och fortsatt satsning på särskilt yrkesskickliga.
  • Höjd ersättning vid arbete på obekväm arbetstid.
  • Schemalagd tid till exempelvis inläsning, kompetensutveckling och reflekterande samtal, med möjlighet att utföra detta på distans.
  • Goda förutsättningar för chefer att ta sitt arbetsmiljöansvar samt mandat att bemanna och förlägga med tillräcklig och rätt kompetens. Det gynnar både chefers och medarbetares arbetsmiljö.
  • Krav på hållbara scheman för bättre arbetsmiljö, förutsägbarhet och hälsa.

Konfliktåtgärderna berör 63.000 anställda på samtliga regionala sjukhus i Sverige samt Ambulanssjukvården i Storstockholm Aktiebolag, Södersjukhuset AB, ​Danderyds sjukhus AB och Capio S:t Görans sjukhus AB.