Hoppa till huvudinnehåll
Av

Terrorjaktens offer

Studera listan nedan med exempel på personer som drabbats av svenska myndigheters terrorjakt. Den röda linjen mellan de drabbade går inte att undgå. De är alla muslimer, alternativt så har de muslimskt påbrå. Det är ingen slump.


Islamofobin har blivit mainstream, även om många nu försöker rentvå sig efter terrordåden i Norge. Men faktum är att såväl medier som politiker och andra makthavare i tio års tid har utmålat muslimer som hotet mot demokrati och välfärd. Gång på gång har muslimer som grupp utpekats som presumtiva terrorister och våldsverkare.

Därför var det inte heller någon slump att alla förståsigpåare antog att terrordåden i Norge utfördes av någon med koppling till islam. När det stod klart att gärningsmannen var både rågblond och allt igenom norsk så ifrågasatte vissa till och med om det var ett terrordåd som hade ägt rum. Var det inte snarare ett massmord?

Endast 0,34 procent av terrordåden som begicks i Europa mellan 2006 och 2009 hade muslimsk koppling. Ändå fortsätter makthavarna att odla myten om islams våldsbejakande natur och muslimernas opålitlighet. I denna svartmålning har regeringen varit högst delaktig. Exempelvis beställde Nyamko Sabuni en utredning om ”radikaliseringen i Rosengård” av Försvarshögskolan som presenterades 2009.

Att just Försvarshögskolan fick uppdraget att genomföra den högst tvivelaktiga kartläggningen visar regeringens inställning i frågan. Förortsbors religiösa tro framställs som en militär fråga.
Efter att ha läst rapporten hävdade Sabuni att det förelåg ett allvarligt hot mot rikets säkerhet och talade om ”fundamentalistiska grupper” ”som förordar barngifte, trakasserar kvinnor som inte bär slöja och uppmuntrar ungdomar att isolera sig från samhället”.

Sedan terrordåden i Norge har en del politiker och journalister skruvat ned tonläget något, åtminstone tillfälligt.

Men i grunden har ingenting förändrats. De svenska trupperna är kvar i Afghanistan, och riksdagspartiernas stöd till Libyenkriget är orubbat. De ekonomiska och politiska intressena kvarstår. Därför behöver makten islamofobin, och därför lär också nästa person som drabbas av terrorjakten ha kopplingar till islam.
Fakta

Terrorjaktens offer

Några av de som drabbats:
  • Nov 2001 De svenska medborgarna Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden och Abdi Abdulaziz Ali samt banknätverket al-Barakaat sätts på FN:s sanktionslista på USA:s begäran. Deras tillgångar fryses. De har ingen möjlighet att försvara sig mot terroranklagelserna, eftersom det varken finns något åtal eller rättegång. 2002 togs Abdirisak Aden och Abdi Abdulaziz Ali bort från listorna. Först 2006 togs Ahmed Yusuf bort.
  • Dec 2001 Svensken Mehdi Ghezali tillfångatas i Pakistan och 2002 förs han till USA:s fångläger Guantanamo. Där hålls han fången i två och ett halvt år utan åtal eller rättegång, och utsätts för tortyr. Ghezali släpps 8 juli 2004.
  • Dec 2001 Sverige överlämnar Mohammed Alzery och Ahmed Agiza till USA:s säkerhetsagenter, som sätter på dem hand- och fotbojor och drogar dem innan de tvingas på ett flygplan till Egypten där de fängslas och torteras. Alzery släpps 2003, men övervakas och får inte lämna Egypten. Agiza döms till 15 års fängelse i en militärdomstol, men släpps i augusti i år. Båda har ansökt om svenskt uppehållstillstånd, men hittills har de fått avslag.
  • 2002 Göteborgaren och palestiniern Hassan Asad med jordanskt medborgarskap lever sedan över tio år under hot om utvisning, eftersom han utpekas som ett hot mot rikets säkerhet. Inga bevis har presenterats och han står inte åtalad för något. Hassan Asads fru och barn är svenska medborgare.
  • Maj 2003 Svenska medborgaren Khalid al-Yousef anklagas av USA för att stödja ”terroristverksamhet” genom stiftelsen al-Aqsa Spannmål. 2006 grips han av Säpo, men släpps. Efter över två år åtalas han för att ha samlat in pengar som skulle ha gått till Hamas, men frikänns av både tingsrätt och hovrätt.
  • Apr 2004 Fyra irakiska medborgare grips i sina hem och häktas, men två av dem släpps senare. 2005 döms Ali Berzengi och Ferman Abdulla till fem respektive fyra och ett halvt års fängelse av hovrätten. Bevisen är bristfälliga och delvis hemliga. Både Ali Berzengi och Ferman Abdulla har fortfarande anmälningsplikt hos polisen.
  • Maj 2004 Svenska medborgaren Oussama Kassir åtalas i USA för att ha byggt upp ett ”jihad-träningsläger” i USA, vid ett besök där 1999. Trots att bevisen är i princip obefintliga döms han till livstids fängelse.
  • Okt 2010 Piketpolis och nationella insatsstyrkan bryter sig in i flera familjers hem i Göteborg, på grund av ett påstått bombhot. Flera män grips och förs under vapenhot till förhör, vilket deras barn tvingas bevittna. Bombhotet visar sig vara falskt, och alla släpps.
  • Källa: Organisationen Charta 2008, som på sin hemsida www.charta2008.se listar fler exempel på personer med svensk anknytning som drabbats av terrorjakten.