Syrien-bloggare var en bluff

Publicerad 16 juni 2011

Den syriska regimkritiska blogg som har uppmärksammats stort i väst visade sig vara ett påhitt av en Syrienkritiker från USA.

I vintras dök ett nytt stjärnskott upp i cyberrymden. Bloggen ”A Gay Girl in Damascus” fångade snabbt mediernas uppmärksamhet. Bakom den stod en regim-kritisk, lesbisk kvinna i Syrien. Att hon dessutom hade lärt sig hebreiska för att kunna ta jobb i Israel drog till sig de västerländska mediernas intresse.

Amina Abdallah Arraf al-Omari blev snabbt mediernas gunstling. ”Lesbisk bloggare blir syrisk hjältinna”, skrev US-amerikanska Time 11 maj och brittiska Guardian hyllade henne i samma anda.

”A Gay Girl in Damascus” gjorde även avtryck i Sverige. På S-bloggen 9 juni skrev den socialdemokratiska debattören och politikern Natasa Mirosavic följande:

”Och för er som inte läst om Amina Arraf, en lesbisk tjej, som öppet trotsar de syriska lagarna och som slåss för alla människors lika värde kan ni läsa om henne här… Ni kan även läsa hennes blogg men den är inte uppdaterad den senaste veckan eftersom hon har blivit bortförd. Hennes familj söker desperat efter henne i Syrien. Men ännu vet man inte vem som fört bort henne. Varför är relativt uppenbart. Hon vågade tala om vem hon är. Hon blev en vagel i ögat på en förtryckande regim.”

Bloggaren som gav västvärldens syn på det syriska inbördeskriget hade uppskattningsvis en halv miljon läsare över världen som med intresse följde hennes kommentarer om situationen i Syrien.
När en påstådd kusin till henne på bloggen uppgav att hon blivit bortförd av civilklädda män i en bil startades en intensiv nätkampanj för henne.

Reportrar utan Gränser vädjade för henne, och på en global nätaktivistsida samlades det in 50000 underskrifter för hennes frigivande på mindre än ett dygn. Facebooksidan ”Free Amina Abdalla Syrian blogger” fick snabbt stöd från över 13000 personer.

Men samtidigt som de stora medierna hyllade den modiga kvinnan i Syrien hade ett fåtal undersökande journalister börjat undra kring hennes motsägelsefulla rapporter. För några dagar sedan kom dråpslaget. Hjältinnan ”Amina” är en manlig amerikansk student i Storbritannien som aldrig satt sin fot i Syrien. Den 40-årige gifte doktoranden Tom MacMaster i skotska Edinburgh hade fabulerat fritt på bloggen under flera månaders tid.

Ingen av de stora medierna hade gjort tillstymmelsen till journalistisk källkritik eftersom bloggaren deltog i den allmänna demoniseringen av den syriska regeringen. Därför kunde ”Amina” hålla på i nästan ett halvår utan att avslöjas. Fotot på Amina hade han stulit på Facebook och föreställde en helt oskyldig kvinna bosatt i Storbritannien.

När Tom MacMaster kände att det började brännas med frågor från något så ovanligt som en undersökande journalist tröttnade han på skrivandet och lät ”Amina” försvinna spårlöst.

Efter avslöjandet om bluffen skriver Tom MacMaster: ”En ursäkt till alla läsare. Jag förväntade mig inte så mycket uppmärksamhet”.

Men för den svenske nätaktivisten och forskaren Marcin de Kaminski, som blint trodde på bloggaren, spelar det ingen roll om ”Amina” var falsk eller äkta, förklarar han för Sveriges radios Ekot.

Våra stora kritiklösa medier och politiker känner sig blåsta och rodnadens tystnad breder ut sig.
Frågan är om dessa lärt sig något när nästa bloggare dyker upp. För folk som Marcin de Kaminski är det viktiga inte om bloggaren finns i vekligheten eller ej, utan det väsentliga är det provästliga budskapet. Vilket säger en hel del om cyberrymdens skenverklighet.