Hoppa till huvudinnehåll
Av

Valfusk i Haiti misslyckades

- de fattigas kandidat René Préval blir president


Tack vare massiva folkliga protester misslyckades försöket att ta ifrån René Préval segern i Haitis presidentval. För USA blev detta ännu ett förlorat val.

Efter att ha skjutits fram fyra gånger genomfördes presidentvalet i Haiti 7 februari. Det skedde under förhållanden som knappast är idealiska för ett fritt och demokratiskt val.

Haiti har efter att den folkvalde presidenten Jean-Bertrande Aristide störtades i februari 2004 varit ockuperat. Först av amerikanska, franska och kanadensiska trupper, som i juni 2004 ersattes av FN-styrkan Minustah. Det militära ingripandet motiverades med tal om humanitära skäl och skydd av mänskliga rättigheter. Den verkliga orsaken var att imperialismen och dess allierade inom Haitis ekonomiska elit ville sätta stopp för Aristides påbörjade vänster-vridning av landet.

80 procent arbetslösa
Det finns åtskilliga vittnesmål om att situationen i det fattiga landet på alla sätt förvärrats. Arbetslösheten har stigit till 80 procent. Lika stor är andelen som lever på mindre än en dollar om dagen. De försiktiga utbildnings- och sjuk-vårdsatsningar som startade under Aristide har raserats. Medellivslängden är bara 50 år.

Dessutom har FN-trupperna och polisen fört ett krig mot människorna i de stora kåkstäder där Aristide och hans parti Fanmi Lavalas stått starkast.

Två kanadensiska journalister, som i januari år besökte en av huvudstaden Port-au-Prince kåkstäder, beskriver dess invånare som fångar, strikt kontrollerade genom polisens vägspärrar och FN-truppernas övervakning. Människorättsaktivister från både Haiti och USA som på plats undersökt situationen har rapporterat om massarresteringar, försvinnanden och massakrer.

När valet den 7 februari äntligen blev av såg många av Haitis fattiga det som en möjlighet att komma ur det hopplösa läget. Fanmi Lavalas förde inte fram någon egen kandidat – åtskilliga av rörelsens företrädare sitter i fängelse eller har mördats. Däremot valde den tidigare premiärministern och Aristide-medarbetaren René Préval att kandidera.

Valsedlar på soptipp
Préval fick stöd från de fattiga och allt tydde på en seger, och det trots att antalet platser för väljarregistrering samt vallokaler kraftigt begränsats i de fattiga områdena. Valkommissionen uppgav inledningsvis att Préval fått över 60 procent av rösterna. Men därefter justerades siffrorna nedåt.

Fyra dagar efter valet deklarerade kommissionens president, utan att ha förankrat det med resten av ledamöterna, att Préval inte nått 50 procent och att en andra valomgång därför krävdes. Den närmast följande kandidaten, Leslie Manigat, en representant för den USA-allierade eliten, fick elva procent, och trean sex procent.

Vreden från de fattiga visade sig snart på gatorna. Den stärktes av att den katolska kyrkans representant i valkommissionen gick ut i radio och talade om valfusk. Dessutom rapporterades ett häpnadsväckande högt antal ogiltigförklarade samt blanka valsedlar, nästan tolv procent av det totala antalet röster. Skulle verkligen människor stå och köa i åtskilliga timmar, om de ändå inte tänkte rösta på någon av de 33 kandidaterna?

Efter att tusentals valsedlar, merparten röster på Préval, på onsdagen hittats på en soptipp utanför en av kåkstäderna, blev fusket alltför uppenbart. Den haitiska överheten tvingades backa. Valkommissionen, som kontrolleras av den USA-stödda regimen, slöt en kompromiss om att inte räkna det uppseendeväckande höga antalet blanka röster. Det innebar att Préval fick drygt 51 procent och därmed blir landet näste president.

Beskedet resulterade i glädjeyttringar på gatorna i huvudstaden Port-au-Prince. Nyhetsbyrån Reuters utsända rapporterar att till och med jordanska FN-soldater, som annars gömmer sig i sina fortliknande högkvarter eller bepansrade bilar, tog av sig hjälmarna och gick omkring på gatorna helt öppet.

Hård press på Préval
Prévals seger är en framgång för Haitis hårt prövade folk. På samma gång är det en motgång för USA och den välbärgade elit som stod bakom störtandet av Aristide. Men dessa krafter har inte gett upp. Den nye presidenten lär utsättas för hårda påtryckningar om allt från den ekonomiska politiken till frågan om Aristides framtid. I valrörelsen lovade Préval att låta Aristide återvända från den påtvingade exilen i Sydafrika.Och supermakten lär inte bli mer välvilligt inställd av att Préval redan diskuterat energisamarbete med Venezuela.

Att Bushadministrationen har ett finger med i spelet i allt som händer i Haiti står utom tvivel. Att USA beordrar eller accepterar valfusk för att garantera att rätt person vinner är knappast något att överraskas över. Än mindre när det sker i ett land som för bara två år sedan invaderades av amerikanska styrkor och där USA dessförinnan pumpat in miljontals dollar till oppositionen för att underminera den folkvalda regeringen.

Militär uppladdning
Frågan är vilka som är supermaktens planer för Haiti. I en tid när land efter land i Latinamerika och Karibien sätter sig upp mot USA är det viktigt för Bushadministrationen att hålla fast vid allt som ännu inte förlorats. Därför är det oroväckande att 800 soldater från USA landsteg i Haitis grannland, Dominikanska republiken, mitt under valkaoset. USA-styrkan ska delta i en flera månader lång militärövning som sammanlagt kommer att involvera 14.000 militär personal.

Officiellt beskrivs övningen som en humanitär insats, som inkluderar bygget av sjukvårdskliniker och skolor. Men dominikanska vänsterorganisationer, fackföreningar och studenter som protesterat mot den utländska militära närvaron påpekar att strids-vagnar och vapen inte är rätt verktyg för att bygga skolor. Dominikanerna varnar för att amerikansk trupp kan komma att sättas in i Haiti, om dess nya ledning går mot USA:s intressen.

Den varningen måste tas på allvar.

PATRIK PAULOV
Proletären 8, 2006