Hoppa till huvudinnehåll
Av

Protester i Danmark: "Det är skoj att vara kommunist i Danmark"


Jørgen  Petersen är ordförande för Kommunistisk Parti och har varit aktiv i den revolutionära rörelsen sedan sjuttiotalet. Efter snart tre mandatperioder med borgerlig regering växer motståndet mot den nyliberala politiken.

– Aldrig förr har vi haft ett sådant intresse för partiet. Vi får nya medlemmar varje vecka och vi får mängder av mejl från folk som vill veta mer om oss och beställa material. Det är skoj att vara kommunist idag!

Det senaste året har Kommunistisk Parti fått över 2.500 mejl från folk utanför partiet som beställt affischer, flygblad och politiska skrifter. Affischerna går på tredje upplagan efter rykande åtgång.

”Kan jag få ett gäng affischer, jag ska sätta upp dem i min trapp, på min arbetsplats och i min omgivning, tack!” står det i ett mejl.

Populära affischer
– Det är fantastiskt, säger Jørgen Petersen och håller upp en av de populära färgaffischerna. Den här har vi tryckt i tiotusen exemplar.

Samtidigt vill han inte att partiets styrka överdrivs. Det är fortfarande mycket litet och spelar en marginell roll i den danska protestvågen.

– Vi skiljer oss åt från de andra oppositionspartierna. Socialdemokraterna vill byta regering, men inte politik. Socialistisk folkeparti vill ha en socialdemokratisk regering med inflytande för SF. Kommunistisk Parti vill ha en ny politik. Vad skall vi med en ny regering om den bara fortsätter med att genomföra samma asociala nyliberala politik.

– En förutsättning är att välta den borgerliga regeringen. Det enda som kan tvinga fram det är om rörelsen bland ungdomsorganisationer och fackföreningar förenar sina krafter och ställer krav om rikedomsfördelning och ändrade maktförhållanden.

Styrka i tidningen
En styrka är deras tidning, Dag-bladet Arbejderen, som ställer sig på de kämpande arbetarna och ungdomarnas sida. En rolig episod utspelade sig i Aalborg när tidningen fyllde 25 år.

– Vi hade vårt jubileum samtidigt som 3F (den största fackföreningen) hade kongress. Efter kongressen kom 200 av delegaterna på vår fest. Många av dem var socialdemokrater. Vi samlade in 90.000 kronor till Arbejderen.

• Varför är protesterna så starka?
– Borgarna gick till val på att de var de bästa på att garantera välfärden. Det har visat sig vara falskt. De kom till makten delvis genom att folk proteströstade mot socialdemokraterna. Flera år av stora nedskärningar känns nu in på bara skinnet.

– Det startade den 17 maj förra året då ungdomsorganisationerna och fackföreningarna samlade till en stor demonstration. I oktober/november samma år demonstrerade folket sitt missnöje igen och regeringen hamnade åter på defensiven. Folk kände av detta och kände att ”vi kan segra”.

• Hur har regeringen svarat?
– När 100.000 danskar demonstrerade i våras kallade statsministern dem för ”socialistiska bråkmakare”. Men många av dem var borgarnas egna väljare!

Lönekamp
– De har försökt splittra fackförbunden genom att i slutet av 2006 erbjuda de offentliganställda avtal med vissa förmåner. Regeringen ville ge illusionen av att den brydde sig om den offentliga sektorn och köpa över vissa av facken på sin sida. Men någon splittring blev det inte, även om vissa grupper i och med avtalet fick lite fördelar.

• Vad är nästa etapp?
– Nu står vi inför en lönekamp där arbetarna inom offentlig sektor kräver rejäla lönelyft. Det kan bli en landstäckande strejk.

NILS LITTORIN
Proletären 41, 2007