Massprotester i Burma
De senaste tiden har Burma skakats av stora demonstrationer anförda av buddistiska munkar. Måndagens demonstration var den största demonstrationen mot den burmesiska militären på 20 år.
I motsats till händelserna i slutet på 1980-talet, då tusentals demonstranter sårades och dödades, har den styrande militärjuntan visat viss försiktighet. Den brittiska tidningen The Guardian skriver att experter menar att den burmesiska militären står under press från Kina, som är Burmas största handelspartner, att inte använda våld mot demonstranterna.
”I kulisserna agerar Kina för att sätta press på den burmesiska regimen att slå in på en demokratisk väg och påskynda reformarbetet”, konstaterar The Guardian.
Stora gastillgångar
”Kina är angeläget i att ha ett fredligt Burma i syfte att färdigställa vägar och järnvägar, att utveckla gruvnäringen och slutligen binda upp landet under sin ekonomiska kontroll. Så länge som det finns oroligheter eller risk för oroligheter så är det något som står i motsättning till Kinas intresse”, säger Burmaexperten Josef Silverstein till nyhetsbyrån AP.
Men Kina ensamt har inte det avgörande inflytandet i Burma. Även Indien är en intressent. Burma har 1,4 procent av världens samlade gastillgångar och saknar större egna kapitaltillgångar, och därför tävlar de växande energiimportörerna Kina och Indien om inflytandet.
Demonstrationerna började med några hundra munkar som demonstrerade i största staden Rangoon mot höjda bränslepriser. Priserna på bensin och diesel har mer än fördubblats den senaste tiden och gaspriserna har höjts ännu mer. Men kraven på lägre bränslepriser fick snabbt en politisk dimension då demonstranternas antal steg dag för dag.
Först markerade Nobelpristagaren Aung San Suu Kyis rörelse, Nationella Förbundet för Demokrati, ett visst avståndstagande mot buddistmunkarnas demonstration, för att några dagar senare ge protesterna sitt stöd.
I likhet med protesterna 1988 växlade kraven från att först ha varit ekonomiska till att bli politiska krav riktade mot militärjuntan. För nitton år sedan initierades demonstrationerna av studenter för att sedan sprida sig till munkar och allmänheten.
Nu spekuleras det om huruvida demonstrationerna har kraft att försvaga militärstyret och välta det över ända eller om vi kan vänta en upprepning av 1988 år händelser, då demonstrationerna slogs ned med våld.
Nationell försoning
Spänningarna har under en längre tid byggts upp i landet. Burmas förbjudna kommunistparti förklarade vid årsskiftet stöd till varje initiativ inom FN:s säkerhetsråd som kan bidra till nationell försoning i Burma. Uttalandet berörde inte USA:s försök förra hösten att få igenom en resolution om Burma. Denna resolutionen stoppades av Ryssland och Kina, som lade in veto mot den i början av året.
Kommunistpartiet varnar för att utvecklingen i Burma, kan leda till en konfrontation som USA och västvärlden kommer att utnyttja.
I ett annat uttalande, som framförde nyårshälsningar till den burmesiska armén, Tatmadaw, sade veteranledaren i burmesiska kommunistpartiet, brigadgeneralen Kyaw Zaw, att konfrontation med en ”irrelevant fiende” på sikt skulle kunna medföra att den burmesiska armen upplöstes.
Kommunisterna agerar
I stället för konfrontation bör Burmas nuvarande ledare söka nationell försoning genom förhandlingar och kompromisser, sade den 88-åriga generalen, som numera lever i Kunming, huvudstad i den kinesiska Yunnanprovinsen. Kyaw Zaw är en gammal burmesisk frihetskämpe och den enda överlevande från de så kallade ”trettio kamraterna”, som kämpade mot det koloniala styret. Han var grundare av de väpnade styrkorna i det postkoloniala Burma, och kämpade mot brittiska, japanska, kinesnationalistiska samt burmesiska minoriteters styrkor, innan han gick med i det förbjudna kommunistpartiet 1976 för att sedan fly till Kina.
Burmesiska kommunistpartiets nuvarande styrka är en väl bevarad hemlighet, men partiet kontrollerade ett område nära den kinesiska gränsen innan det drevs på flykt in i Kina. Enligt nättidningen ”Burmanet” fanns som mest nästan en miljon människor i av partiet kontrollerade organisationer. 1989 upplöstes partiet nästan på grund av omfattande interna stridigheter samt skiftningarna i den kinesiska inrikes- och utrikespolitiken.
Men kommunisterna försvann inte från scenen utan går i dagens situation in för att de motstridiga parterna ska nå en kompromiss så att Burma inte blir till ett slagfält för utländska intressen.
Konstitution saknas
I sitt uttalande avvisar partiet försöken från det sittande parlamentet att skriva en ny konstitution. Burma har varit utan konstitution sedan 1988, när den då existerande konstitutionen revs upp under det landsomfattande studentupproret.
Kommunistpartiet anser att landets förra konstitution från 1947 hindrat landets ekonomiska utveckling, medan det nu aktuella konstitutionsförslaget endast skulle stärka militärens roll då de väpnade styrkorna ställs ovanför lagen.
ERIK ANDERSON
Proletären 39, 2007