Hoppa till huvudinnehåll
Av

Kommunist blir Cyperns president

Presidentvalet i Cypern har väckt mer uppmärksamhet än ett val på Cypern annars brukar göra. Med drygt 53 procent av rösterna vann grekiska vänsterpartiet AKEL, som kallar sig kommunistiskt, valet.



AKEL:s kandidat var 63-årige Dimitris Christofias, som i den andra valomgången i söndags besegrade Ioannis Kasoulides från högerpartiet DISY. Christofias fick  hjälp av att de tre partier som stödde den sittande presidenten Tassos Papadopoulus, som slogs ut i den första valomgången, uppmanade till röstning på AKEL:s kandidat.

Under valkampanjen dammandes kommunistspöket av och ortodoxa kyrkan varnade cyprioterna för att rösta på Christofias.  När valresultatet var klart fylldes gatorna av anhängare till AKEL, som demonstrerade med AKEL:s partiemblem och bilder på Che Guevara. 

AKEL tillhör den traditionella gruppering av kommunistpartier där grekiska kommunistpartiet KKE ingår, men AKEL accepterar Cyperns EU-medlemskap.  I parlamentsvalen brukar AKEL av och till bli största parti med mellan 30 och 34 procent av väljarna.

Då den avgående presidenten Tassos Papadopoulus stödpartier uppmanade till en röst på AKEL får den nye presidenten ge bort fem ministerposter till dessa partier.

Mot brittiska baser
Trots att AKEL accepterar EU-medlemskap så ser inte EU och den forna kolonimakten Storbritannien positivt på att AKEL fick presidentposten.

Storbritannien har två militärbaser på ön med särskilda privilegier och regler. Den nye presidenten Christofas har kallat baserna för en ”blodsbestänkt kolonial rest”.

Måndag 25 februari, dagen efter valet, skrev brittiska The Guardian följande:
”Valet av Christofias kommer att vålla oro i EU och i synnerhet i Storbritannien, Cyperns före detta koloniala härskare.
Även om Christofias är en pragmatiker och noga med sin pro-europeeiska linje, så propagerar han för en urvattnad form av marxism-leninism, avmilitarisering av hela ön och är helhjärtat  emot närvaron av brittiska militärbaser som han kallar en blodbestänkt kolonial rest. En del cyprioter hyste oro på valnatten att landets höga levnadsstandard skulle hotas av en ekonomisk politik av ett parti som öppet beundrar Kuba”.

Vilket manöverutrymme som den nye presidenten kommer att få bestäms i mångt och mycket i Washington, Bryssel och inte minst i London.

Enande av ypern
Genom att AKEL inte förblindats av nationella motsättningar mellan grek- och turkcyprioter har AKEL lyckats att bygga broar mellan öns grekiska befolkning och turkcyprioter på den norra halvan av ön. AKEL har goda förbindelser med vänsterorienterade fackföreningar på den norra öhalvan, som sedan 1974 ockuperas av Turkiet med 40.000 soldater och ett stort antal turkiska bosättare från Anatolien.

Det som ger den nya presidenten ett tillfälligt handlingsutrymme är just AKEL:s linje av icke konfrontation mellan de två befolkningsgrupperna. Starka krafter i EU och USA vill ha in Turkiet i unionen. Men frågan om det delade Cypern lägger hinder i vägen. Enligt EU:s regelverk får ett EU-land inte ockupera ett annat EU-land. Både Cypern och Grekland kommer att lägga veto mot varje turkisk ansats till EU-medlemskap.

EU och i synnerhet USA vill ha den cypriotiska konflikten för tillfället desarmerad så att detta hinder för turkiskt medlemskap försvinner.  Sett mot den bakgrunden ses alla initiativ mellan folkgrupperna som positivt, och då har den förre presidenten Papadopoulos ensidiga hävdande av grekcypriotiska intressen lagt hinder i vägen för det större strategiska spelet hos västmakternas sida.

Västmakterna kommer inte att hindra Christofias i hans fredsförsök gentemot den turkcypriotiska halvan. Men de är öppet hotfulla mot den nye presidenten för att hans fredslinje på ön inte ska leda till att västmakterna förlorar inflytande, genom att de turkiska trupperna dras bort och att brittiska baser i den grekcypriotiska delen stängs.

Kubavän
Trots AKEL:s och Christofias politiska pragmatism ses ändå  inte AKEL:s seger med blida ögon av den socialdemokratiska regeringen i London.

”Diplomater i Cypern hade hoppats på att den grekcypriotiska förhandlaren i de kommande förhandlingarna skulle bli herr Kasoulides, en stark Europaanhängare och före detta medlem i Europaparlamentet.

Detta i motsats till herr Christofias, som förr varit ambivalent gentemot Europa.”

”Han har alltid haft en linje att vara Europaskeptiker”, sade en diplomat till BBC och fortsatte hotfullt med att säga ”Vi kommer att följa utvecklingen mycket nogsamt” .

Som en parantes i sammanhanget innebär valet av Christofias en liten framgång för Kuba, som i den nye presidenten har en vän som kommer att vända sig mot EU-metropolernas tilltagande proamerikanism och Kubafientlighet.

Den tidigare cypriotiska koalitionsregeringen där AKEL ingick var dessutom mycket bestämd i att avvisa den antikommunistiska resolution som föreslogs av svenske moderaten Göran Lindblad i Europarådets parlamentariska församling. Cypern deklarerade i sammanhanget att man kommer att lägga in sitt veto mot resolutionen som dock föll i Europarådet.

ERIK ANDERSON
Proletären 9, 2008


• Cyperns kommunistparti grundades 1926 och förklarades illegalt av britterna 1931. Tio år senare, 1941, bildades ett underjordiskt kommunistparti som tog  namnet AKEL, ”Det arbetande folkets progressiva parti”.