Hoppa till huvudinnehåll
Av

Koalition för högerpolitik

- trots att de tyska väljarna röstade vänster


Den 14 november höll både de tyska socialdemokraterna
och deras koalitionspartners i CDU/CSU extrakongresser för att godkänna
den nya stora koalitionsregeringen i Tyskland. Båda kongresserna
röstade för det avtal som går under namnet ”Tillsammans för Tyskland
med mod och humanism.”



Både socialdemokraterna och CDU/CSU avvisade all intern och extern
kritik mot uppgörelsen med motiveringen att kompromisser måste göras.
Från socialdemokraternas sida sades det dessutom att kompromisser som
måste göras på grund av valresultatet. En motivering som framstår som
direkt lögnaktig.



Fakta är att de partier som kritiserade Angela Merkel i valrörelsen och
i retoriken positionerade sig till vänster om CDU/CSU fick 54 procent
av rösterna i förbundsdagsvalet om man räknar in socialdemokraterna, de
gröna och det nya vänsterpartiet med Oskar Lafontaine som frontfigur.



Storfinansen missnöjd

Från att i opinionsmätningarna har lett med 20 procent minskade CDU:s
försprång då väljarna tog avstånd från Merkels öppna högerpolitik,
allteftersom hon och CDU presenterade sitt program för sociala
nedskärningar. Besvikelsen inom CDU var stor över att det 20-procentiga
försprånget i opinionsmätningarna försvann.



Det var lika uppenbart att den tyska storfinansen var missnöjd med
valresultatet och i den situation som uppstod krävde de en
koalitionsregering, trots att de helst sett en öppen högerregering med
Merkel och fridemokraterna istället.



Det var den tyska storfinansen som hade drivit fram det tidigarelagda
valet med syftet att föra fram en öppen borgarregering som oförhindrad
kunde föra högerpolitik utan att som socialdemokraterna på vissa
punkter tvingas ta hänsyn till den utomparlamentariska rörelsen.



Ända sedan valresultatet stod klart har det förts både öppna såväl som
hemliga förhandlingar om olika nedskärningspaket mellan
socialdemokraterna, kristdemokraterna, tyska arbetsköparföreningen och
de högsta förbundstopparna i tyska LO .



Den senaste tiden har de tyska ekonomiinstituten lämnat sina
säsongsrapporter och de säger att inget ekonomiskt uppsving är att
vänta inom den närmaste framtiden. Därför skall lönerna hållas på så
låg nivå som möjligt.



Storfinansens ekonomiinstitut kräver att kollektivavtalen skall
maximalt ge en procents löneökning ”även om den ekonomiska situationen
förbättras något och arbetslösheten sjunker.” Diktatet från ett anna
institut, riktat till fackföreningarna, trycker på vikten av att ”sända
en kraftig signal att de inte söker första bästa möjlighet att
kompensera nedskärningarna med högre lönekrav”.



För låg konsumtion

Hur motsägelsefull situationen är visas ganska tydligt av att samtidigt
som den tyska tidskriften der Spiegel har rubriken ”Topp-instituten
kräver sjunkande löner” så konstaterar samma ekonomer (vilka
ryggradsmässigt alltid kräver lägre löner i enlighet med sin borgerliga
klassinstinkt) på samma forskningsinstitut att det är den låga
konsumtionen som är det ”största problemet”.



Der Spiegel konstaterar: ”Den låga konsumtionsnivån sedan 2002 har fortfarande inte övervunnits.”

Ökande energikostnader och ökade avgifter till sjukförsäkringarna har
haft en negativ inverkan på köpkraften. Konsumtionen har under detta år
sjunkit med 0,5 procent och beräknas i nästa år att sjunka 0,2 procent.




Skattesänkningar

Högeroffensiven följs upp av den tyska arbetsköparföreningens
ordförande Dieter Hundt, som i en åtgärdskatalog kräver två omedelbara
åtgärder; för det första fortsatta skattesänkningar för storfinansen,
och för det andra ”en fundamental reorganisering av vårt sociala
försäkringssystem”.



Med detta menar han ett försäkringssystem baserat på egen-avgifter som
de anställda själva får betala. Den tyska storfinansen har med andra
ord gett direkta diktat till de kommande koalitionsparterna när de
krävt sociala nedskärningar. Många möten har skett med tyska LO:s
ledning (DGB). Den tyska tidningen Frankfurt Rundschau beskriver det
som ”tyst diplomati”.



De tyska fackförbundstopparna är direkt insyltade i denna
höger-offensiv mot löner, sociala rättigheter och arbeten. De tyska
förbundstopparna hävdar precis som SPD att koalitionen kom till på
väljarnas önskemål.



Socialdemokratin positionerade sig innan valet med vänsterkritik mot
CDU/CSU och varnade för högerpolitiken. Men genom att sitta i
koalitionsregeringen försöker de freda sig från all kritik genom att
skylla på det andra partiets inflytande.



Typisk är överenskommelsen om att höja momsen från 16 till 19 procent.
Under valrörelsen kritiserade socialdemokraterna CSU för dess förslag
att höja momsen till 18 procent. De kom att kalla kristdemokraternas
momsförslag för ”Merkel-skatten”. Efter att 54 procent av väljarna de
facto röstat mot Merkel och hennes momshöjningsförslag går
socialdemokraterna in i samregerande med kristdemokraterna och höjer
momsen – inte till 18 procent utan ytterligare en procent till 19. Den
treprocentiga höjningen av momsen kostar ett hushåll 350 euro per år.



Från 2012 till år 2035 kommer pensionsåldern gradvis höjas från 65 till
67 år. Något som inte alls fördes fram i den tyska valrörelsen.



ERIK ANDERSON

Proletären 48, 2005