Splittringsförsök skärper motsättningarna i Bolivia

Autonomiomröstningen i länet Santa Cruz i östra Bolivias lågland var det första av flera försök av den USA-stödda högeroppositionen att splittra landet. Omröstningen genomfördes trots att både valkommissionen och regeringen dömt ut den som grund-lagsvidrig.

Att förslaget till kraftigt ökat självstyre skulle få stöd av många invånare var väntat. Santa Cruz är det rikaste av Bolivias nio län. Den vita elitens politiska företrädare har lockat väljare genom att lova dem ökad del av rikedomarna i det naturresursrika länet och genom en öppet rasistisk kampanj mot ursprungsfolken. Dessa utgör majoriteten av landets invånare och lever främst i det fattigare västra Bolivia.

Det avgörande i autonomiförs-laget är att kontrollen över gasen och oljan liksom beslutanderätten över jorden ska överföras från centralregeringen till länsnivå. Till exempel ska länet direkt kunna teckna avtal med internationella olje- och gasbolag.

På så sätt hoppas den vita eliten kunna behålla sin ställning och sätta stopp för vänsterregeringens omfördelning av rikedomarna samt den påbörjade jordreformen.

Bojkott, fusk och våld
När detta skrivs är det officiella resultat inte klart, men det talas om att autonomiförespråkarna fått över 80 procent av rösterna.

Det är inte hela sanningen. Anhängare till president Evo Morales hade uppmanat till bojkott. Enligt vad som hittills är känt valde 40-45 procent att inte delta i den illegala omröstningen. I vissa fattiga områden där vänsterregeringens stöd är starkt var det en klar majoritet som bojkottade.

Dessutom avslöjade invånare i det fattiga bostadsområdet Plan 3000 att det förekommit fusk. Där upptäcktes boxar som redan var fyllda med röstsedlar där ”ja till autonomi” kryssats för.

Under omröstningsdagen förekom sammanstötningar mellan högerextrema ungdomsorganisationer, som agerar som oppositionens stormtrupper och är ökända för att ta till våld, och anhängare till regeringen,

Massivt motstånd
Evo Morales kallade på måndagen omröstningen för ett misslyckande. Han avvisade talet om en 80-procentig seger för ja-sidan och konstaterade att hälften av invånarna i Santa Cruz inte stöder splittringen. Samtidigt hyllade han dem, som trots hot och förnedring, gjort motstånd mot de grupper som alltid exploaterat folket.

”Jag vill uttrycka min respekt för folket i Santa Cruz för deras motstånd mot denna splittringsomröstning. Folket gör rätt i att försvara lagarna, författningen och kämpa för likhet mellan bolivianerna”, förklarade Evo Morales.

Det var inte bara i Santa Cruz som folket agerade till försvar för Bolivias enhet och för den påbörjade förändringen av landet. I El Alto, Cochabamba, Oruro och La Paz, där regeringen har sitt säte, demonstrerade i söndags sammanlagt över en miljon människor. Där restes krav på att de styrande i Santa Cruz och övriga län som planerar att bryta sig loss från Bolivia ska ställas inför rätta för förräderi mot nationen.

Mobiliseringen visar att Bolivias fattiga och ursprungsfolk inte inte accepterar den vita elitens försök att vrida klockan tillbaka.

Evo Morales har manat Santa Cruz guvernör, Rubén Costas, att förhandla med regeringen.
I juni planerar ytterligare tre oppositionsstyrda län i östra och sydöstra Bolivia att genomföra autonomiomröstningar.

PATRIK PAULOV
Proletären 19, 2008


Morales genomförde nya nationaliseringar
På första maj gick Bolivia vidare med nationaliseringspolitiken. Då skrev president Evo Morales under ett dekret som gör staten till majoritetsägarna i Entel, landets ledande telefonbolag. Samma dag deklarerades att staten återtar kontrollen över tre olje- och gasbolag som privatiserades under 1990-talet och som fram tills nu haft utländska ägare.

Precis som i Venezuela har Bolivia genomfört nationaliseringen genom att de privata ägarna
köpts ut.

De hittills genomförda nationaliseringarna har haft stor betydelse för vänsterregeringens möjligheter att börja bekämpa fattigdomen och utveckla landet.

I ett tal 22 april förklarade Evo Morales att 2005, det vill säga innan han valdes till president, tjänade Bolivia 300 miljoner dollar på gasen. 2007 hade inkomsterna mer än sexdubblats till 1,93 miljarder, vilket är ett direkt resultat av att den bolivianska staten tagit kontroll över gasindustrin och kraftigt höjt skatter för de utländska energibolag som fortfarande verkar i Bolivia.