Ett Kuba i utveckling

Publicerad 2 december 2008

I borgarpressen utmålas Kubas nyvalda president Raul Castro som en ”förändringens man” och någon som ska lätta på ”förtrycket”.  Underförstått att han kommer genomföra marknadsliberala reformer och stega bort från socialismen. Det har de facto skett förändringar sedan brodern Fidel Castro trädde tillbaka sommaren 2006, men dessa förvrängs i borgarnas medier.

En av förändringarna är att Kubas regering öppnat försäljningen av mobiltelefoner, datorer och DVD till befolkningen. De har inte varit förbjudet att äga tidigare men på grund av Kubas dåliga ekonomiska läge, som hänger samman med USA:s blockad, har regeringen inte prioriterat import av elektronik som ändå bara ett fåtal har råd med. Konsekvensen har varit att de som haft råd köpt på svarta marknaden eller genom kontakter med utlänningar. Nu har Kubas ekonomi förbättrats tack vare en stark tillväxt under flera år. Då går det också att lätta på restriktionerna.

Detta bekräftas av Raul Castros dotter, Mariela Castro Espín, som har en ledande position på Kuba. Hon är chef för Centrum för Sexuell Upplysning, Cenesex. I en öppenhjärtig intervju med den italienska tidningen Corriere della Serra säger hon:
– Det har varit fråga om nödvändiga begränsningar, men i takt med att förhållandena gör det möjligt, bör de tas bort.

Tidigare har det heller inte varit tillåtet för kubaner att ta in på hotell tillsammans med turister. Detta för att försvåra prostitutionen. Men idag diskuteras om den lagen också ska tas bort. Utlandskubaner på besök ska kunna bo på hotell med sina släktingar.

Tidningen frågar vidare om Kuba håller på att öppna sig för omvärldens kritik.

– Vi kubaner är själva mycket kritiska! Det är inte sant att det inte finns någon yttrandefrihet! Det kan vara så att folk idag mer än tidigare anser att deras åsikter förtjänar att bli hörda och säger sin mening. Jag tycker också att det ska vara en medborgerlig rättighet att ta in på alla hotell, att kunna köpa datorer och elektroniska apparater, att slippa utresetillstånd, att lösa problemet med den dubbla valutan, kommenterar Mariela Castro.

Enklare att resa
Utresetillståndet är ett dokument från kubanska migrationsmyndigheten. Som kuban måste du få en inbjudan och betala en dyr avgift för att få tillåtelse att lämna landet permanent eller på semester. Dessa regler ska ses över och det ska bli enklare att resa, lovade utrikesminister Felipe Perez Roque nyligen på en konferens i Havanna för utlandsboende kubaner.

Ett annat intressant lagförslag är det om att förbättra produktiviteten i landet. Om man reser på Kuba kan man få intrycket av att arbetstempot inte är särskilt intensivt. Hur det än må vara med den saken innebär lagförslaget, som för närvarande diskuteras i fackföreningarna och som väntas träda i kraft 31 augusti, att de arbetare som utför en extra insats och producerar mest ska få en bonus på lönen.  

Stora investeringar
Carlos Lage, Kubas vice-president, har under året rest runt på Kuba och berättat om regeringens investeringsplaner. I år satsas sex miljarder nationella pesos på förbättrad produktion. Det är fyra gånger så mycket, som det i genomsnitt investerats de senaste åren.

Är då dessa förändringar en konsekvens av att Raul Castro blivit president? Till detta svarar Mariela Castro: ”Förändringarna på Kuba startade den 1 januari 1959,  men Europa verkar inte fatta det. Kuba är ett land i revolution, i ständig förändring. Dagens förändringar beror inte på presidentbytet, Fidel är fortfarande Commendanten och alla beslut fattas tillsammans med honom.”

Finns det då inga skillnader mellan de båda Castro, frågar tidningen?

– Naturligtvis har de olika personligheter. Fidel håller långa, djupa och filosofiska tal. Min pappa är mer direkt, han blir nervös av långa tal. Fidel tänker alltid på det slutgiltiga målet, han förlorar aldrig den strategiska visionen ur sikte. Pappa omsätter visionen i verklighet, i praktiska åtgärder. De kompletterar varandra, säger Mariela Castro.

En del hoppades nog på en yngre ledare än den 76-årige Raul. Samtidigt ska man ha i åtanke att det sista USA ville ha var ytterligare en Castro vid makten. Att Raul Castro valdes till president kan ses som en markering mot den fientliga grannen i norr – ”här blir det inga förändringar på era villkor, inte”.

Kuba har lämnat  ”specialperioden” som inträdde efter Sovjets fall bakom sig. När arbetarna i industri, tjänste- och turistnäring  samt inom jordbruket nu ska uppmuntras till att jobba mer så måste det också finnas nåt intressant att köpa för pengarna. Som ordföranden för Dansk-Kubanska föreningen Sven-Erik Simonsen skriver i Dagbladet Arbejderen så är det här mobiltelefonen, datorn, mikrovågsugnen och turisthotellet kommer in i bilden. Det är eftertraktade saker för många kubaner, men de flesta vill samtidigt ha socialism, och det är ingen motsättning.

NILS LITTORIN
Proletären 18, 2008

• Intervjun med Mariela Castro Espín samt en mer detaljerad redogörelse över förändringarna på Kuba finns att läsa under rubriken aktuellt på www.svensk-kubanska.se