”Krisen ska betalas av kapitalet”

Grekiska PAME mobiliserar till ny stor strejk

Publicerad 11 oktober 2011

Massavskedanden och lönesänkningar. Upphävda kollektivavtal. Inga skolböcker. Bostäder utan värme. Överhetens attacker slår hårt mot miljontals greker. Men det folkliga motståndet har man inte lyckats knäcka. Arbetarnas militanta front (PAME) mobiliserar till en ny generalstrejk 19 oktober.

Bilder
Fakta och bakgrund
Skattebefriade företag
  • Under det senaste decenniet har både socialdemokratiska och konservativa regeringar gynnat storföretagen med stora skattelättnader.
  • ”Kapitalet bidrar idag med mindre än 2,8 miljarder euro i skatt av den totala skatteinkomsten som är på över 50 miljarder per år. Redarna, bankerna och industrimännen måste beskattas kraftigt och omedelbart”, kräver Grekland kommunistiska parti (KKE) i ett uttalande.
  • Partiet kritiserar regeringens planer på än mer privilegier för företagen samtidigt som skatterna höjs för låginkomsttagare.
Militären storhandlar
  • Nato-medlemmen Grekland satsar betydligt större resurser på sin krigsmakt än flertalet EU-länder. 2009 var Greklands militära utgifter 3,2 procent av BNP. Motsvarande siffra för Sverige var 1,2 procent och för Tyskland 1,4 procent.
  • Miljardrullningen går till grekiska insatser i Nato-operationer i Afghanistan och Bosnien och till vapenköp. Men de EU-länder som lånar pengar till Grekland har inget intresse av att grekerna ska avbryta den kostsamma importen.
  • Förra året köpte Grekland sex örlogsfartyg från Frankrike för 2,5 miljarder euro samt sex ubåtar från Tyskland för fem miljarder euro. Nyligen rapporterades att USA gett klartecken för Grekland att köpa 400 pansarvagnar.

Greklands socialdemokratiska regering, EU och Internationella valutafonden håller på att driva en allt större del av det grekiska folket mot ruinens brant.

– 30000 offentliganställda ska avskedas omgående och ytterligare 200000 ska bort till 2013. Samtidigt genomförs kraftiga sänkningar av löner och pensioner för offentliganställda och nya sociala nedskärningar.

Det säger George Pontikos när vi når honom på telefon några dagar efter de offentliganställdas strejk 5 oktober. Han är internationellt ansvarig inom den kommunistledda fackliga fronten PAME, som spelar en ledande roll i protesterna. Strejken fick stort genomslag i all offentlig verksamhet, från sjukhus och statlig service till transporter.

– PAME arrangerade strejkdemonstationer i 30 städer runt om i Grekland. I Aten deltog över 10000 i vår demonstration, säger han och ger ett exempel hur det senaste sparpaket slår.

– Jag talade nyss med en offentliganställd aktivist i PAME. Hennes senaste lön var 1300 euro [11480 kronor] före skatt. Efter den lönesänkning som nu beslutats blir novemberlönen bara 900 euro [7950 kronor].

Krispolitiken märks på flera håll. George Pontikos berättar att merparten skolor en månad efter skolstarten saknar böcker. Tusentals familjer har ingen värme i sina bostäder, då de inte har råd att betala det höjda priset för eldningsolja. Sjuka som inte kan betala sin egen medicin riskerar att bli utan.

Förra veckan framfördes krav på nya drastiska åtgärder från den så kallade trojkan, EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden. Riv upp kollektivavtalen och sänk lönerna i den privata sektorn, var deras budskap.

Hotet mot kollektivavtal och kollektiva avtalsförhandlingar har PAME länge varnat för. På många arbetsplatser pågår redan strider mot företag som vägrar teckna eller vill frångå gällande avtal.

Ett exempel är det privatiserade telekombolaget OTE. Där har telekomfacket och landsorganisationen för privatanställda, det med socialdemokraterna lierade GSEE, accepterat lönesänkningar på elva procent.

– Sänkt lönen för att trygga jobben, det är GSEE:s ståndpunkt. Men det ger ingen trygghet för arbetarna. Nästa månad kanske cheferna sparkar folk ändå. Lönesänkningarna och avskedandena i offentlig sektor öppnar upp för de privata företagen att göra detsamma.

PAME säger ett bestämt nej till lönesänkningar och avskedanden. Det klassmässiga krav som den fackliga fronten fört fram sedan strejkerna mot krispolitiken inleddes i december 2009 är att arbetarna och folkflertalet inte ska betala för en kris de inte bär någon skuld till. Ta pengarna från storföretagen och de rika. Deras vinster och förmögenheter har skjutit i höjden under samma period som budgetunderskott och statsskuld accelererat.

PAME:s kamp sträcker sig längre än att stoppa den folkfientliga krispolitiken. Strejkerna och övriga aktioner syftar till att organisera arbetare, arbetslösa, egenföretagare, småbönder och studenter i en gemensam rörelse vars mål är att folket ska ta makten från monopolkapitalet.

Nästa massmobilisering sker onsdag 19 oktober. Då går både privat- och offentliganställda ut en ny generalstrejk.

– Vi samlar till möten på arbetsplatserna och känslan är att folk vill delta. PAME arbetar för en stor uppslutning. Men cheferna och regeringen terroriserar arbetarna så att de inte ska delta i strejken, avslutar George Pontikos.