Afghanistan: USA trappar upp kriget inför presidentvalet

Presidentvalet i Afghanistan genomförs i en minst sagt tumultartad tid. USA:s Barack Obama har gjort verklighet av sitt löfte att trappa upp kriget. I juli ingick 90.000 soldater i USA:s ”Operation bestående frihet” samt Nato/Isaf-styrkorna, vilket är det högsta antalet hittills. 55.000 av dessa är amerikaner.

Också i Afghanistans grannland Pakistan har Obama tvingat fram en krigsupptrappning. Medan USA utökat flygbombningarna av fientliga mål har den pakistanska militären inlett en omfattande markoffensiv mot den pakistanska talibanrörelsen.

Det är tydligt att Obamaadministrationen ser det som prioriterad uppgift att befästa sig i Afghanistan. Det är olja och gas i regionen som lockar, men också landets strategiska läge. Afghanistan gränsar till det allt mäktigare Kina, till ”onskans axelmakt” Iran och till de forna Sovjetrepubliker som USA vill bryta loss från Rysslands historiska grepp.

Fler dödas
USA och övriga länder som deltar i Afghanistanockupationen möter dock ett allvarligt hinder. Det väpnade motståndet mot ockupationen, med talibanerna som den dominerande kraften, blir allt starkare och mer välorganiserat. Enligt en färsk rapport från det afghanska inrikesministeriet och FN:s avdelning för säkerhet och trygghet bedöms nästan halva landet vara ett högriskområde för attacker från talibanerna.

I juli 2009 dödades 76 utländska soldater i Afghanistan. Det är den högsta siffran sedan den amerikansk-brittiska invasionen inleddes för snart åtta år sedan och talibanregimen föll. Enligt officiella siffror har ockupationsmakterna i år mist 259 man. Under hela 2004, när det förra presidentvalet hölls, dödades 59 utländska soldater.

Skyddandet av valet 20 augusti är en prioriterad uppgift, enligt USA och Nato. Men det går inte att tala om att fritt, demokratiskt val under rådande förhållanden. 90.000 utländska soldater och dagliga strider och flyganfall borde vara tillräckligt för att frånta valet all legitimitet.

Mutor och hot
Dessutom rapporterar västmedier allt fler uppgifter om röstriggning, mutor och andra oegentligheter. En afghansk valobservatör, intervjuad av New York Times, bedömer att det finns över tre miljoner kopior av röstkort. Klanledare utlovas poster i utbyte mot klanmedlemmarnas röster. De statliga medierna favoriserar sittande presidenten Hamid Karzai. Han har dessutom resurser att resa land och rike runt skyddad av sin amerikanska vaktstyrka.

Hamid Karzai handplockades av USA i december 2001 för att leda Afghanistan under ockupationen. 2004 valdes han till president. Den gången var bristen på demokrati så uppenbar att alla femton motkandidater till slut valde att bojkotta valet. Klanledare som hotade att bränna ner husen för dem som inte röstade som de blev tillsagda, var ett av många inslag i valprocessen.

Det har tidigare spekulerats i om Karzais tid är förbi på grund av hans eget och hans regerings svaga folkliga stöd. Korruptionsskandalerna har avlöst varandra liksom avslöjanden om inblandning i knarkhandel. Exempel på detta finns i Karzais närhet. Hans ena bror anklagas för att ha blivit en av Afghanistans rikaste män efter att tilldelats lukrativa kontrakt av regeringen. Den andra anklagas för att ha blivit rik på opiumhandel.

Trots kritik mot Hamid Karzai tyder allt på att USA i nuläget ser honom som det bästa alternativet som president. Om han får över 50 procent i första valomgången eller vinner först i en andra omgång återstår att se. Den kandidat som beskrivs som den starkaste utmanaren är Karzais tidigare utrikesminister, Abdullah Abdullah.

Uppmanar till bojkott
Talibanerna har uppmanat afghanerna att bojkotta valet då det främst syftar till att legitimera ockupationen. Välj Jihad istället för att delta i bedrägeriet, är budskapet i ett uttalande från 31 juli.

Ställningstagandet lär få effekt. Abdul Qader Nurzai, ledare för Afghanistans oberoende människorättskommission, säger till New York Times att han räknar med ett valdeltagandet i söder, talibanrörelsens starkaste fäste, på under 30 procent.
För USA är valet främst en uppvisning för omvärlden. Det utgör beviset för att invasionen och den militära närvaron i Afghanistan fört med sig demokrati, såsom krigsanstiftarna Bush och Blair lovade hösten 2001.

Motstånd mot kriget
De som låter sig övertygas är en krympande skara. Till och med allmänheten i USA börjar genomskåda propagandan. Enligt en opinionsundersökning gjord i juli på uppdrag av CNN stöds kriget i Afghanistan av 41 procent av amerikanerna. 54 procent är motståndet till det.

Valdagen närmar sig och krigs-upptrappningen fortsätter. Medan Pentagon förbereder ytterligare truppförstärkningar gjorde Natos nye generalsekretare Anders Fogh Rasmussen ett besök i Afghanistan. Han lovade att krigsalliansen ska fortsätta den militära insatsen så länge den behövs. Talibanerna gav honom en välkomsthälsning. Sju raketer sköts in i huvudstaden Kabul, den säkraste platsen i Afghanistan.

Den demokrati och fred som skulle skapas med krig och bomber verkar längre bort än någonsin.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 33, 2009


Svenskarna allt viktigare måltavla
Ockupationsmakterna har problem att få fram krigsmaterial och förnödenheter till sina trupper i Afghanistan. I det hittills viktigaste transitlandet Pakistan utsätts USA:s och Natos transporter för ständiga attacker.

Ockupationsmakterna har därför börjat använda de centralasiatiska republikerna norr om Afghanistan som transitländer. Enligt ett nytt avtal mellan USA och Ryssland  ska införseln norrifrån också kunna ske via ryskt territorium.

Fler transporter till norra Afghanistan betyder fler motståndsattacker i detta område. Vilket i sin tur betyder att de svenska soldaterna, placerade i norr, lär hamna i fler strider än tidigare. Enligt statistik från juli har Sverige 430 soldater på plats i Nato/Isaf-styrkan.