Ska USA:s livsmedelsregler gälla i Sverige?

Publicerad 23 januari 2015
Osäkerheten är ännu stor kring genmodifierade grödor.
Osäkerheten är ännu stor kring genmodifierade grödor.

Livsmedelsindustrin är en av de starkaste påtryckningsgrupperna bakom TTIP. Får lobbyisterna sin vilja igenom kan vi inom några år få GMO-varor i våra matbutiker.

ISDS skulle i praktiken kunna leda till att storföretag kan stämma Sverige på miljonbelopp om våra regler sätter käppar i hjulet för dem.

Hemlighetsmakeriet kring det planerade frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU har varit stort. Nästan alla förhandlingar och dokument om avtalet har belagts med sträng sekretess. Så vad är det egentligen som diskuteras bakom de stängda dörrarna?

Den sektor som har lobbat hårdast av alla för att driva igenom TTIP är jordbrukssektorn. Multinationella matkedjor och frötillverkare som Monsanto har haft mer kontakt med EU:s handelskommission än lobbyister från läkemedelsbranschen, kemiföretag, finansindustrin och bilindustrin tillsammans.

USA:s regering har sedan förhandlingarnas början uttryckt en önskan om att luckra upp de europeiska livsmedelslagarna för att underlätta exporten av amerikanska livsmedel. Det är bland annat EU:s regleringar kring genmodifierade produkter samt hormon- och antibiotikabehandlat kött man vill komma åt.

I USA är reglerna kring livsmedelssäkerhet mycket svagare än i EU. Anledningen är att EU tillämpar den så kallade försiktighetsprincipen. Den innebär att endast varor som är bevisat ofarliga får säljas på den europeiska marknaden. I USA är det tvärtom, en vara kan säljas så länge den inte har bevisats skadlig.

90 procent av all majs, soja och bomull som säljs i USA är genmodifierad. Riskerna och osäkerheten kring genmodifierade grödor är stor eftersom inga studier på långtidseffekten av konsumtion av GMO har utförts. De flesta studier kring GMO är dessutom sponsrade av företagen som säljer dessa produkter och visar därför enbart hur ”säkra” dessa livsmedel är.

Men i ett flertal oberoende studier på djur har konsumtion av GMO bland annat kopplats till ökad risk för fetma, cancer, sänkt immunförsvar och minskad fertilitet.

Genmodifierade grödor anses också vara en av orsakerna till den utbredda bidöden i USA. Eftersom de genmodifierade grödorna är designade att tåla extremt höga halter av bekämpningsmedel och vissa av plantorna till och med producerar ett eget insektsgift, är det många bin som stryker med när de försöker pollinera dessa växter.

EU har i dagsläget regler om att varor som innehåller GMO ska vara märkta, något som inte krävs i USA. Om TTIP går igenom vill USA arbeta för att slippa märkningen av GMO-varor och därigenom lättare få ut sina produkter på den europeiska marknaden.

I USA används tillväxthormoner i majoriteten av all köttproduktion, något som är förbjudet i EU eftersom konsumtion av detta kött verkar hormonstörande på människor. USA använder också stora mängder antibiotika i köttproduktionen, vilket kan leda till att bakterierna blir resistenta mot antibiotikan som då inte längre fungerar mot infektioner, bland varken människor eller djur.

EU utför kontroller av importerat kött så att det ej överstiger maxgränserna på hormonstörande ämnen, men den amerikanska livsmedelsindustrin jobbar aktivt för att med hjälp av TTIP få bort dessa kontroller.

Om TTIP går igenom riskerar den svenska standarden på livsmedelssäkerhet att försämras avsevärt. Klordoppade kycklingar, hormon- och antibiotikabehandlat kött samt GMO-grönsaker kan snart bli en verklighet i våra livsmedelsbutiker.

Ytterligare en stor risk med frihandels-avtalet är att det svenska jordbruket blir utkonkurrerat när priserna dumpas och varor från amerikanska multinationella företag flödar in på den svenska marknaden.

Men vad händer om Sverige som enskilt medlemsland skulle motsätta sig exempelvis import av GMO-produkter? I TTIP ingår paragrafen ISDS, som finns till för att skydda företagens vinstintresse. ISDS skulle i praktiken kunna leda till att genteknikföretag som Monsanto kan stämma Sverige på miljonbelopp om våra regler sätter käppar i hjulet för dem.

När företags intressen på detta vis tillåts gå före demokratiskt fattade beslut om folkhälsa och miljölagstiftning, är det dags att på allvar ifrågasätta om vi fortfarande lever i en demokrati.

Ida Lokamo