Medietystnad när Trumps bevis för kemgasattacken i Syrien sågas

Publicerad 18 april 2017
Nedslagsplatsen för kemgasbehållaren, enligt USA. Forskaren Theodore A Postol ifrågasätter varför inte männen förgiftas då de saknar skyddsutrustning mot sarin.
Nedslagsplatsen för kemgasbehållaren, enligt USA. Forskaren Theodore A Postol ifrågasätter varför inte männen förgiftas då de saknar skyddsutrustning mot sarin.

Den av Vita huset fastslagna bilden av kemgasattacken i Syrien ifrågasätts av forskare och veteraner inom USA:s egna underrättelsetjänster. En viktig nyhet som alla stora svenska medier väljer att hålla tyst om.

Bilder
  • Theodore A Postol, professor, Elisabeth Murray, fd CIA, och Thomas Drake, fd NSA, ifrågasätter alla Vita husets rapport om kemgasattacken.

Förfalskade underrättelserapporter är inget nytt. USA har flera gånger bara under de senaste decennierna motiverat krig med bevis som senare visat sig vara rena påhitt. Men de stora mediernas följsamhet mot makten är tragiskt nog mycket större idag än tidigare.

Den 11 april, sju dagar efter den rapporterade kemgasattacken i Khan Sheikhoun och fyra dagar efter att USA svarat med att skicka missiler mot en flygbas utanför Homs, offentliggjorde Vita huset en fyra sidor lång underrättelserapport. Enligt den råder inga som helst tvivel.

Det var ”Assad-regimen” som använde den extremt giftiga nervgasen sarin mot invånarna i Khan Sheikhoun. De alternativa förklaringar som kommer från Moskva och Damaskus är, förklarar underrättelserapporten, bara försök att vilseleda omvärlden.

Så långt har svenska medier rapporterat. Men total tystnad råder om den skarpa kritik mot rapporten som hörs, inte bara från Moskva och Damaskus, utan från framstående experter i USA.

Samma dag som Vita huset offentliggjorde ”bevisen” för anklagelserna mot Syrien publicerade en grupp veteraner inom underrättelsetjänsterna i USA – Veteran Intelligence Professionals for Sanity (VIPS) – ett öppet brev till Donald Trump. De 28 undertecknarna ifrågasätter påståendena om att Syrien utfört en kemisk attack och varnar för att förlitandet på ”tvivelaktiga bevis” leder till farliga spänningar med Ryssland.

Det bör framhållas att denna samling underrättelseveteraner består av personer som på hög nivå och under lång tid varit verksamma i NSA, CIA, FBI och andra delar av USA:s statsapparat. Det är också personer som tidigare visat sig ha rätt.

VIPS grundades i januari 2003 som en reaktion på vad de menade var fabricerad underrättelseinformation för att motivera ett angreppskrig mot Irak. Idag råder inget tvivel om att underrättelseveteranerna hade rätt när de ifrågasatte Bushadministrationens påstådda bevis för Saddam Husseins massförstörelsevapen.

Lika kritiska var underrättelseveteranerna till Obamaadministrationens tvärsäkra anklagelse om att Assadregeringen låg bakom kemgasattacken i Damaskusförorten Ghouta i augusti 2013. Då konstaterade de att Vita husets ”bevis” snarare var politiska dokument maskerade som underrättelseinformation.

Trots flera tunga namn bakom det aktuella brevet till Trump väljer de stora medierna i Sverige att förbigå det med tystnad.

Lika tyst är det om den granskning av Vita husets kemgasrapport som gjorts av professor Theodore A Postol vid Massachussetts teknologiska institut (MIT).

Det beror knappast på bristande meriter. Postol är professor inom naturvetenskap, teknologi och nationell säkerhetspolitik. Han har tidigare arbetat för USA:s kongress kontor för teknisk utveckling och varit anställd av Pentagon som rådgivare till chefen för USA:s flotta.

Oviljan att förmedla vad Postol kommit fram till lär precis som i fallet med underrättelseveteranerna handla om han att går emot maktens uppfattningar. Att han går emot den av politiker och medier i väst fastslagna ”sanningen” om att ”Assadregimen” är skyldig till allt ont i Syrien.

Professor Postol har noggrant analyserat Trumpadministrationens offentliggjorda bevis, bland annat bilder och filmer från den påstådda nedslagsplatsen. Han ifrågasätter det mesta i rapporten och menar att den inte innehåller ett enda trovärdigt bevis för att kemgasattacken verkligen utfördes från luften av det syriska flygvapnet. Snarare pekar materialet på att sarinbehållaren kom från en markbaserad raket.

Bevisen reser också misstankar om att allt inte är vad det sägs vara. Ett exempel som Postol lyfter fram är de filmer som visar hjälparbetare vid nedslagsplatsen för saringasbehållaren. De masker som vissa av dem bär erbjuder inget som helst skydd mot sarinförgiftning. Andra personer runt kratern är helt oskyddade.

Postols slutsats är att ingen seriös analytiker skulle kunna godkänna Trumpadministrationens rapport. ”Detta tyder på att Vita husets underrättelserapport troligen var en rapport med syftet att rättfärdiga aktioner som inte stöddes av några legitima underrättelser”, skriver han med tydlig hänvisning till missilattacken mot den syriska flygbasen i Homs utkant.

Förfalskade underrättelserapporter är som bekant inget nytt. USA har flera gånger bara under de senaste decennierna motiverat krig med bevis som senare visat sig vara rena påhitt.

Men de stora mediernas följsamhet mot makten är tragiskt nog mycket större idag än tidigare. Inför Irakkriget 2003 fanns till och med ledarskribenter som granskade och såg igenom krigsivrarnas påstådda bevis om massförstörelsevapnen. Då intervjuade svenska medier underrättelseveteraner som ingår i VIPS.

Tolv år senare är det ingen som bryr sig om dem. Idag anses Trumpadministrationen i Vita huset sitta inne med obestridliga fakta. De kritiska rösterna blir inte ens notiser i mediebruset.