Hoppa till huvudinnehåll
Av

Vinner Lenin valet i Ecuador?

Den 2 april avgörs presidentvalet i Ecuador i en andra omgång mellan Lenin Moreno, från det regerande progressiva Alianza PAIS, och Guillermo Lasso, som representerar den nyliberala ekonomiska modellen. Valet har stor betydelse för hela Latinamerika.


Efter nyliberalen Mauricio Macris valseger i Argentina i november 2015 och den parlamentariska statskuppen mot Dilma Rousseff i Brasilien året därpå, satsar nyliberalismens förespråkare all kraft på att återta den politiska makten i hela regionen.

En seger för nyliberalismen i Ecuador skulle försvaga de stora positiva förändringarna i andra progressiva länder som Venezuela och Bolivia.

Högern påstår att vänstervågen i Latinamerika är över, trots att Daniel Ortega och sandinisterna segrade i valet i Nicaragua i november förra året. En seger för Lasso i Ecuador skulle bekräfta högerns påstående.

Ecuadors sittande president Rafael Correa vann valet 2006 och inledde en ”medborgarrevolution” mot den nyliberala ekonomiska modellen och för att frigöra landet från USA:s och utländska storbolags grepp.

Correa och Alianza PAIS prioriterade kamp mot fattigdomen, en intensiv satsning på utbildning och hälsovård, en ny författning för vidgad demokrati och kamp mot korruptionen. En halv miljon pensionärer kunde för första gången njuta av pension. Vård för handikappade prioriterades också.

Correas ekonomiska politik och sociala satsningar har varit framgångsrika. Klyftan mellan rika och fattiga har minskat avsevärt. Inflationen är låg, 3,7 procent, och arbetslösheten, 4,3 procent 2015, är bland de lägsta i Latinamerika.

Ecuador och medborgarrevolutionen spelar en viktig roll för den latinamerikanska integrationen.

Landet är aktiv medlem i ett flertal regionala organisationer såsom det av Kuba och Venezuela grundade Alba (Bolivarianska alliansen), Celac (Latinamerikanska och karibiska gemenskapen), Can (Andinska gemenskapen) och Unasur (Sydamerikanska nationernas union). Unasur har sitt huvudkontor i Ecuadors huvudstad Quito.

Relationen till USA är frostigare. I november 2009 stängde Correa USA:s flyg- och militärbas i staden La Manta. Den användes för övervakning och för att organisera USA:s insatser i Central- och Sydamerika.

I september 2010 skedde ett kuppförsök mot Correa. Dokument offentliggjorda av Wikileaks har visat att USA och biståndsorganet USAID gett pengar till polissektorn, som var inblandad i kuppen, och till vissa ledare av ursprungsorganisationen Pachakutik.

USAID tvingades avsluta sin verksamhet i Ecuador i oktober 2014, anklagade för att ha stött högeroppositionella organisationer med syfte att destabilisera landet.

Pachakutik är allierad med högern och representerar inte ursprungsbefolkningens intressen, som de påstår sig göra.

Även PCMLE (Ecuadors marxist-leninistiska kommunistiska parti) har tappat verklighetsuppfattningen och stödjer Guillermo Lasso, det vill säga den nyliberala modellens främste förespråkare.

Man kan förstå viss kritik från vänster mot medborgarrevolutionen, men att stödja en nyliberal bankir mot en progressiv rörelse bör betraktas mer som ett svek mot arbetarklassen än ett politiskt misstag. Det är arbetarklassen som skulle lida mest av nyliberalismens återkomst.

Rafael Correa får efter två mandatperioder och tio år av medborgarrevolutionen inte ställa upp i valet på nytt. Correas nuvarande vicepresident, Lenin Moreno, är presidentkandidat för Alianza PAIS tillsammans med Jorge Glas.

Den 19 februari 2017 vann Lenin Moreno valets första omgång med 39,35 procent av rösterna, endast 0,65 procent mindre än de 40 procent som krävs för att bli vald president. Lasso fick 28,2 procent. Den tredje kandidaten, Cynthia Viteri, representerar en annan variant av nyliberalismen. Hon fick 16 procent av rösterna. Den andra valomgången mellan Guillermo Lasso och Lenin Moreno den 2 april förväntas bli jämn.

Samtidigt som den första valomgången genomfördes en folkomröstning mot de korrumperade bankirerna. Med 55 procent av rösterna vann förslaget att förbjuda valda personer att inneha egendomar eller kapital i skatteparadis.

När rösterna i den första valomgången räknades och Lenin Moreno började närma sig 40 procent av rösterna, kallade Andres Paez, Guillermo Lassos vicepresidentkandidat, ut sina anhängare på gatorna. Andres Paez påstod att valfusk var på gång, trots att både USA-stödda samarbetsorganisationen OAS och Unasurs valobservatörer hade förklarat att valet var klanderfritt.

En utvecklig där högern efter en valförlust påstår att fusk har ägt rum och försöker störta Ecuadors regering är möjlig. Det är samma strategi som högern har använt i Venezuela.

Tillsammans med sina lokala partners i Latinamerika, högerkrafterna i Spanien och media attackerar imperialismen Correas regering samt Alianza Pais president- och vicepresidentkandidater. Det pågår en kampanj av lögner och desinformation mot medborgarrevolutionen.

Guillermo Lasso är bankir och miljonär. En regering ledd av honom skulle betyda en liberalisering av ekonomin där de kapitalistiska marknadskrafterna frigörs från statlig kontroll, nedskärningar, avveckling av offentliga satsningar, privatiseringar, skattesänkningar och ökad flexibilitet i arbetslivet.

Lasso har lovat att han ska utvisa Wikileaksgrundaren Julian Assange från Ecuadors ambassad i London.

Lasso förknippas med 49 företag i skatteparadis. På bara ett år, från 1999 till 2000, ökade han sin förmögenhet från en miljon dollar till 31 miljoner genom spekulation på bankcertifikat utgivna efter den så kallade ”bankfria dagen” 1999. ”Bankfria dagen” förknippas med den djupa ekonomiska kris som resulterade i en dollarisering av ekonomin och slutet för den nationella valutan. Ecuador bytte valuta år 2000 från Sucre till US-dollar

1999 fryste den nyliberala regeringen besparingar för tusentals bankkunder under den så kallad ”bankfria dagen”. Kunderna förlorade alla sina pengar. Banker utfärdade därefter bankcertifikat, som var ett bevis på att personen hade en viss summa pengar på kontot men pengarna kunde inte tas ut.

Bankerna spekulerade och återköpte dessa certifikat till 40 eller 50 procent av värdet. Sedan räddade staten bankerna. Staten köpte då dessa bankcertifikat, som bankerna själva köpt billigt, för 100 procent av värdet.

Media har avslöjat att Guillermo Lasso vid den tiden ägde 58 procent av aktierna i Andean Investment, ett företag baserat på Caymanöarna. Företaget växte genom att köpa bankcertifikat från den nyliberala politikens offer. Andean Investment likviderades när Lasso skulle satsa på politiken och pengarna placerades slutligen i offshorebolag i Delaware. Guillermo Lasso kontrollerar motsvarande 4000 miljoner dollar, det vill säga fyra procent av Ecuadors BNP.

Lasso har i valkampanjen lovat en modell som liknar Macris politik i Argentina. Den har lett till nedskärningar, förlust av tusentals statliga tjänster, ökad arbetslöshet och fattigdom, nedläggning av många stora och små företag och kraftigt höjda priser för vatten, el, gas och kollektivtrafik efter att statliga subventioner dragits ner.

Macri lovade under valkampanjen att bevara det goda från den förra regeringen och förbättra den. Men i regeringsställning har Macri tvärtom monterat ner många statliga sociala program som stödde de fattigaste grupperna i samhälle.

Även om situationen är annorlunda i Argentina speglar den argentinska utvecklingen vad som skulle kunna hända i Ecuador om Lasso vinner 2 april.

Rolando Zanzi