Trump trappar upp destabiliseringen av Venezuela

Publicerad 30 augusti 2017
Trump har beslutat om kraftfulla ekonomiska sanktioner mot Venezuela och dess oljebolag PDVSA. Men vad kommer att hända med Citgo, det Venezuelaägda bolag som har 6.000 bensinmackar i USA? Det är en av Maduros möjligheter till motåtgärder.
Trump har beslutat om kraftfulla ekonomiska sanktioner mot Venezuela och dess oljebolag PDVSA. Men vad kommer att hända med Citgo, det Venezuelaägda bolag som har 6.000 bensinmackar i USA? Det är en av Maduros möjligheter till motåtgärder.

USA tar till drastiska åtgärder för att stödja sina högervänner i Venezuela. President Trump har utfärdat en order om kraftfulla sanktioner mot ”Madurodiktaturen”. Ett beslut som riskerar att slå tillbaka mot Trump.

USA:s president skrev den 25 augusti under en exekutiv order om att införa omfattande ekonomiska sanktioner mot Venezuela. Sanktionerna innebär stora inskränkningar för banker och andra finansiella institutioner i USA att bedriva handel med och ge krediter till Venezuelas regering och dess statliga oljebolag PDVSA.

Åtgärderna motiveras med att Venezuela blivit en ”diktatur” som fråntar befolkningen mat och mediciner, fängslar demokratisk opposition och stryper yttrandefriheten.

Sanktionsbeslutet kommer bara ett par veckor efter att Trump sagt att alla möjligheter, inklusive militära, finns på bordet gällande Venezuela.

Att USA påstår sig vilja rädda andra folk och införa demokrati genom sanktioner är inget nytt. Det har supermakten gjort mot många länder, däribland Kuba, Nicaragua, Irak och Iran. Det har precis som i fallet med Venezuela aldrig handlat om att värna demokratiska rättigheter eller folkets levnadsförhållanden. Varje gång USA har tagit strupgrepp på ett lands ekonomi har landets folk drabbats hårt.

Ekonomen Mark Weisbrot vid Washingtonbaserade Center for Economic and Policy Research säger till Telesur att sanktionerna är allvarliga för Venezuela. De riskerar att förvärra den redan svåra ekonomiska situationen, inklusive varubristen och förmågan att betala av landets skulder.

Trumps nya exekutiva order ska ses i sammanhanget av att den USA-stödda högern i Venezuela misslyckats med sin plan att avsätta president Nicolás Maduro i förtid.

Trots månader av våldsamma protester, vägblockader och provokationer sitter regeringen Maduro kvar. När gatuprotesterna nu ebbat ut söker USA nya vägar för att fortsätta destabiliseringen av Venezuela. Att knäcka landet ekonomiskt och därmed pressa folkmajoriteten att vända sig mot regeringen Maduro är ett verktyg för detta. Att stämpla Venezuela som en ”diktatur” är ett annat.

Det sistnämnda blir viktigt då regeringen Maduro i enlighet med gällande konstitutionen följer tidigare planer för demokratiska val.

I höst kommer Venezuela att genomföra regionalval. Flera av partierna tillhörande högeroppositionen har redan beslutat sig för att kandidera i valet, såsom de gjort i tidigare val. Och när den konstituerande församlingen utarbetat sina förslag till ändringar av konstitutionen ska folket i en folkomröstning få möjlighet att godkänna eller förkasta den nya grundlagen.

Om dessa val ska kunna avfärdas så gäller det för USA att få diktaturstämpeln att bli allmänt accepterad.

Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaza kallade Trumps presidentorder om sanktioner för en av de värsta aggressionerna mot Venezuela på senare år. Men beslutet kan bli svårt för Vita huset att förverkliga om Venezuela tar till motåtgärder.

Venezuela är den tredje största oljeleverantören till USA och står för tio procent av landets oljeimport. Att ersätta importen från Venezuela med olja från exempelvis Gulfstaterna innebär betydligt längre tran-sporttider och högre fraktkostnader. Höjda bränslepriser är knappast något Trumps anhängare skulle jubla över.

Än mer problematisk är frågan om Citgo med 6.000 bensinmackar, 50 bränsleterminaler och tre raffinaderier i USA. Företaget med 47.000 anställda ägs nämligen av det venezuelanska oljebolaget PDVSA. Enligt Venezuelas regering skulle sanktionerna vara en dödsstöt mot Citgo, då sanktionerna skulle förbjuda transaktioner från Citgo till PDVSA. Skulle Trump våga riskera tiotusentals amerikaners jobb för regimskiftespolitiken mot Venezuela?

Dessutom kommer de finanskapitalister som lånat ut pengar till Venezuela till största delen från USA. Vad kommer de att säga om sanktionspolitiken gör att de inte kan få tillbaka sina pengar?

Som motdrag har president Maduro kallat till ett solidaritetsmöte i Venezuelas huvudstad Caracas 16-17 september. ”Hela världen är inbjuden till denna dag för solidaritet och stöd till Venezuela, för fred, för suveränitet”, sade Maduro på ett förmöte med politiska aktivister och representanter för sociala rörelser från 23 länder.

Det är inte bara Venezuelas vänner i den progressiva alliansen ALBA som kraftfullt har fördömt både det militära hotet och sanktionerna.

Tre tidigare presidenter i Spanien, Panama och Dominikanska republiken, som agerat medlare mellan Venezuelas regering och högeroppositionen, kritiserade också Trumps agerande. I ett uttalande konstaterade de tre att sanktionerna kommer mycket olägligt i en tid när framsteg gjorts för fredlig lösning på motsättningarna i Venezuela.