Brasilien accepterar inte USA-spionage
Brasiliens president Dilma Rousseff har gett den lagstiftande församlingen i uppgift att så fort som möjligt anta ett lagförslag som tvingar utländska bolag att lagra alla datauppgifter gällande brasilianska användare på servrar i Brasilien. Det är en motåtgärd mot USA:s spioneri i Latinamerika.
Initiativet som skall säkra internettrafiken kommer efter avslöjandena om ett omfattande amerikanskt spionage i Latinamerika. Det riktas mot länder som är allierade med USA, som exempelvis Colombia, men också mot länder som Venezuela och Brasilien.
Brasilien med 200 miljoner internetanvändare är ett av de länder med flest användare av sociala medier som Facebook och Twitter.
Sedan 2011 har ett lagförslag som skall skydda privatlivet för internetanvändare legat ute på remiss. Förra veckan träffade president Dilma Rousseff parlamentsledamoten Alessandro Molon från det styrande Arbetarpartiet, PT för att arbeta fram en tilläggstext som ska tvinga internetleverantörer att sätta upp sina servrar på brasiliansk mark, ifall vill fortsätta göra affärer i Brasilien. Detta skulle tvinga leverantörerna att följa brasilianska integritetslagar för informationen på dessa servrar.
Det är som sagt inte bara Brasilien som drabbats av det omfattande amerikanska spioneriet. Även Argentina, Ecuador, Panama, Costa Rica, Nicaragua, Honduras, Paraguay, Peru och El Salvador har varit utsatta, enligt den brasilianska tv-kanalen O Globo.
Spionaget har innefattat två program. Dels Prism, som samlar upp e-post, internetchattar, olika sökningar och annat material direkt från amerikanska it-bolag som Microsoft, Google, Twitter, Facebook, You Tube och Skype. Dels används programmet Boundless Informant som fångar upp telefonsamtal, fax och andra former av meddelanden.
Avslöjandena kring den omfattande övervakningen gentemot de latinamerikanska länderna har visat ihåligheten i argumentet om att det är nödvändigt i ”kampen mot terrorismen”.
Det finns inget som bevisar att det USA kallar ”terrorism” skulle var anledningen för det omfattande spionaget. Spionaget riktas mot såväl nära allierade som mot länder i Latinamerika som inte vill följa de amerikanska diktaten.
I de dokument som avslöjats av Edward Snowden framgår det att mycket av USA:s spioneri har ägnats åt det som kallas ”affärshemligheter”, vapenaffärer, och annat som kan tjäna som upplysning för USA-baserade banker och företag som strävar efter att dominera regionens ekonomier.
”En viktig del som är noterbar i dokumentet… är att USA inte bara är intresserade av militära angelägenheter, utan även affärshemligheter – ’olja’ i Venezuela, och ’energi’ i Mexiko enligt en lista publicerad av det amerikanska underrättelseorganet NSA under första kvartalet i år”, rapporterar brasilianska O Globo.
Att USA spionerar på Venezuela, vars progressiva regering man vill störta, är knappast förvånande men även delar av borgarklasserna i Latinamerika har reagerat med stor ilska. Det USA som gärna pratar om ”frihandel” och ”lika villkor” låter i själva verket den amerikanska statsmakten spionera inte bara på utländska medborgare utan även på en rad företag, såväl statliga som stora privatägda koncerner, för att skaffa sig konkurrensfördelar och öka sitt ekonomiska inflytande på kontinenten.
Länder som Mexiko och Brasilien är föremål för omfattande industri- och energispionage.
I det sistnämnda landet protesterar även dem mäktigaste lobbyorganisation inom näringslivet, delstaten Sao Paolos Industrifederation.
”Varje spionage måste fördömas och är ett brott, oavsett om det riktas mot individer eller mot bolag och oavsett vilken regering som står bakom”, säger federationens president Paulo Skaf ett uttalande. Han tillägger att ”USA borde betala någon form av skadestånd”.
Avslöjandena om det omfattande industri och affärsspionaget över nästan hela Latinamerika hade dagarna innan föregåtts av avslöjanden att USA spionerat på president Rousseffs e-post samt den korrespondens som förts mellan Mexikos och Brasiliens presidenter.
Spioneriet mot Rousseff har även omfattat alla telefonsamtal och alla sidor hon besökt på internet. Vilket i sin tur ledde till att brasiliansk tjänstemannagrupp, som skulle ha åkt till USA för att förbereda presidenten Rousseffs statsbesök i USA i slutet av oktober, inställde sin resa.
När detta publiceras har Rouseffs resa ställts in. Flera inflytelserika rådgivare avrådde henne från att resa, däribland förre presidenten Lula da Silva. En annan hög brasiliansk tjänsteman har sagt att avslöjandena kan leda till att Brasilien avbryter ett planerat köp av 36 F-18 stridsflygplan från tillverkaren Boeing, en affär på motsvarande 26 miljarder svenska kronor.
Avslöjandena har rullat vidare med information om att amerikanska NSA spionerat på Brasiliens stora statsägda oljebolag Petrobras, världens fjärde största. Dessa avslöjandena är spiken i kistan på Obama-regimens tal om att spionaget endast riktar sig ”mot terrorism, massförstörelsevapen, cybersäkerhet – viktiga intressen för USA:s säkerhet.”
I ”Fantastico” som är ett nyhetsprogram i den stora tv-kanalen O Globo framgår dessutom att franska utrikesministeriet avlyssnats samt att USA har fullständig tillgång till alla uppgifter som går genom Swift, det internationella samarbetsorganet för internationella transfereringar.
Det har i avslöjandenas kölvatten spekulerats kring om spionaget mot Petrobras handlar om att det under de senaste sex åren hittats stora oljekällor ute till havs vid Brasiliens sydöstra kust. Det är beräknat att 50 miljarder fat olja ligger på flera tusen meters djup under havet, vilket är den största oljefyndigheten som hittats under senare tid.
Demonstrationer har förekommit mot att tillåta amerikanska företag vara med i budgivningen, men Petrobras säger att det inte är juridiskt möjligt att utesluta någon.
Den brasilianska senaten har tillsatt en undersökningskommission kring spioneriet. De första som skall vittna är journalisten på brittiska tidningen The Guardian, Glen Greenwald och hans brasilianska partner David Miranda.
Den senare hölls fången nio timmar och blev bestulen på sin dator, kamera och andra tillhörigheter innan han tilläts att lämna för Brasilien. Det brittiska kvarhållandet skedde under landets så kallade antiterrorlagar.
Även en rad brasilianska ministrar inom rätts-, säkerhets-, försvars-, utrikesdepartement och inom telekommunikationer kommer att vittna och planer finns på att sända en delegation till Ryssland för att intervjua Edward Snowden.