Vänstervindar när Tjeckien går till val

Valaffischerna syns här och var i det höstruggiga Prag. På Böhmens och Mährens kommunistiska partis (KSCM) kampanjmaterial framträder dess toppkandidater under parollen ”Med folket för folket”.

– I Tjeckien ser vi nu en djup ekonomisk, politisk och moralisk kris, säger Petr Simunek när vi möter honom i KSCM:s imponerande partihögkvarter i centrala Prag. Petr Simunek är förste vice ordförande i det parti som fram till hösten 1989 var statsbärande i dåvarande Tjeckoslovakien.

Till skillnad från övriga tidigare styrande partier i Östeuropa har de tjeckiska kommunisterna behållit sitt namn men också ett relativt brett folkligt stöd.

I parlamentsvalet 2010 fick KSCM 11,2 procent av rösterna. I regionalvalet förra hösten nåddes rekordresultatet 20,4 procent och kommunisterna blev näst största parti. I höstens opinionsmätningar har siffrorna varierat från 11 procent ända upp till 19,5.

– Vårt mål är en vänsterregering, säger Petr Simunek och visar oss in i ett mötesrum på fjärde våningen. Ytterligare tre partimedlemmar är på plats, inklusive en representant för KSCM:s internationella avdelning.

– Det är klart att vi vill återupprätta socialismen i Tjeckien. Men vårt land har bara tio miljoner invånare. För att socialismen ska vara möjlig behövs ett uppsving för kommunister över hela Europa. Vänstern i allmänhet är svag, inte minst i viktiga länder som Tyskland och Frankrike.

Tjeckien befinner sig i en politiskt turbulent situation. Det konservativa Medborgarpartiets (ODS) premiärminister Petr Necas avgick i juni efter en korruptionsskandal där hans stabschef greps av polis, anklagad för organiserad brottslighet.

– I Tjeckien är korruption ständigt närvarande, säger Petr Simunek.

Den efterföljande expeditionsministären, en så kallad expertregering utsedd av den socialdemokratiska presidenten Miloš Zeman, misslyckades få stöd i parlamentet. Därför utlystes nyvalet 25-26 oktober, ett halvår tidigare än planerat.

– Många parlamentsledamöter har lämnat de partier de valts in för och bildat nya, säger Petr Simunek och beskriver ett läge där ingen i förväg vet vilka och hur många partier som kommer att sitta i parlamentet efter valet.

Den politiska krisen är en följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Det är valets dominerande fråga. Den officiella arbetslösheten är cirka 7,5 procent, men enligt KSCM är verkligheten värre då många hamnar utanför statistiken.

– Högern är vilsen. Istället för att skapa jobb och ge folk bra löner, som i sin tur ger skatteinkomster, gjorde den tidigare högerregeringen tvärtom. Priserna skjuter i höjden och köpkraften sjunker.

Krisen slår inte bara mot jobben. Den offentliga sektorn har drabbats av både nedskärningar och privatiseringar. En följd av detta är kraftigt stigande medicinpriser för den enskilde patienten. En annan är att det saknas yrkesutbildade arbetare inom flera områden. En tredje är järnvägskaoset som liknar utvecklingen i Sverige.

– Vi brukade vara stolta över vårt järnvägsnät som var billigt, väl utbyggt och fungerade bra. Den tidigare statliga järnvägen har privatiserats och blivit tolv olika bolag. Merparten av varutransporter sker på lastbil på överutnyttjade och utslitna motorvägar, säger Petr Simunek.

En avgörande drivkraft bakom den politiska högervridningen i Tjecken är Europeiska unionen. Tjeckien blev EU-medlem 2004. KSCM reser inte kravet på att landet ska ut ur EU. Istället menar man att avtalen med EU måste omförhandlas.

– De tjeckiska förhandlarna gjorde ett väldigt dåligt jobb. EU dikterar nästan allt i Tjeckien, säger Petr Simunek och berättar om hur den inhemska matproduktionen och industrin konkurreras ut av importprodukter från EU:s ekonomiska motor, Tyskland.

Det finns i Tjeckien precis som i övriga Europa ett djupt missnöje med den EU-dikterade högerpolitikens effekter. KSCM:s valprogram riktar in sig på att här och nu bryta med den nyliberala politiken genom att höja skatterna för de rika och storföretagen, satsa på matproduktion samt riva upp de förödande privatiseringarna.

Trots att valprogrammet långt ifrån presenterar något socialistiskt samhällsalternativ återkommer Petr Simunek gång på gång till systemet före 1989 när han ska exemplifiera vad partiet vill.

Han talar om att återupprätta en fungerande offentlig sektor, på kommunal eller regionala nivå, för att kunna möta de behov som finns gällande alltifrån vård och kollektivtrafik till elförsörjning och vägunderhåll.

– Vi vill tillbaka till de principer som rådde under socialismen, säger Petr Simunek.

Detta är inte ett verklighetsfrånvänt eller nostalgiskt tillbakablickande som en isolerad klick kommunister ägnar sig åt. Aktuella opinionsmätningar visar att med växande klassklyftor och ökad otrygghet så är tjeckerna mer kritiska till dagens system än den tidigare socialismen, trots alla dess brister.

– Jag var en vanlig industriarbetare på 1980-talet. Jag fick lägenheten gratis och betalade en låg hyra. När jag och min fru gifte oss fick vi ett långfristigt lån utan ränta. När vi fick barn avskrevs en del av lånet, säger Petr Simunek och fortsätter:

– Det som hände 1989 handlade inte om ekonomiska behov. Andra faktorer låg bakom, som att människor ville resa till väst och ett missnöje med arroganta byråkrater i toppen av staten. Folket önskade inte kapitalism. Men mycket var organiserat utifrån och hängde ihop med utvecklingen i Sovjetunionen. Alla oppositionspartier 1989 var finansierade av väst.

Utanför partihögkvarteret har kvällsmörkret lagt sig denna fredagskväll, och tiden medger inte någon djupare analys om realsocialismen och orsakerna till dess sammanbrott. Vi avslutar med en fråga om KSCM:s syn på att sitta i en regering i dagens kapitalistiska EU-anslutna Tjeckien.

Frågan är relevant. Socialdemokraterna (CSSD) är största parti i opinionsmätningarna med 30 procent och KSCM kan kanske få hälften av detta. Båda partierna vill ha vad de kallar en vänsterregering.

Detta har fått vissa högerkommentatorer att förfasa sig över att kommunisterna för första gången sedan 1989 kan komma att hamna i regeringsställning. Andra tonar ned ”faran” och påpekar att KSCM i sin praktiska politik ligger nära socialdemokraterna.

Faktum är att kommunisterna och socialdemokraterna redan har ett djupgående samarbete. Efter vänstervindarna i regionalvalet förra hösten styr dessa två partier nio av landets fjorton regioner.

Petr Simunek menar att samregerandet har varit positivt, särskilt i regionen Usti där kommunisterna blev största parti i valet och leder regionstyret. Där märks förbättringar för folket trots ekonomisk kris och högerpolitik i Prag och Bryssel. Men han är försiktigare när det gäller frågan om den nationella regeringen.

– Om vi och socialdemokraterna får så många röster att vi har möjlighet att bilda en koalitionsregering så menar jag ändå att vi inte ska sätta oss i en sådan regering och få en eller två ministerposter. Att försätta sig en sådan underordnad position vore ett fatalt misstag.

Skepsisen är befogad. Det finns bittra erfarenheter från andra europeiska länder där kommunister och progressiva partier näst intill raderat ut sig själva när de gett upp sin egen politik för att få maktpositioner.

Petr Simunek vill istället att KSCM ska stödja en socialdemokratisk regering. Då blir regeringen beroende av kommunisterna, som ger sitt stöd i utbyte mot att de får igenom vissa av sina krav. Men Petr Simunek påpekar flera gånger att detta är hans personliga uppfattning.

– Verkligheten kanske blir en annan, säger han och bekräftar därmed att det finns olika åsikter i ledningen om partiets roll under nuvarande förhållanden.

Det finns dock en fråga där KSCM och socialdemokraterna har totalt motsatta uppfattningar, och det är synen på Nato och imperialismens krig. Till exempel fördömde KSCM skarpt USA:s krigshot mot Syrien tidigare i höst.

– Det var en skam när socialdemokraterna 1996 röstade för Tjeckiens inträde i Nato. Vi är det enda partiet i parlamentet som är mot Nato, säger Petr Simunek.

Kravet på ett utträde ur Nato är något som tjeckiska medier lyfter fram som en av KSCM:s är ”extrema åsikter”. Men socialdemokraternas ledare och premiärministerkandidat, Bohuslav Sobotka, har redan slagit fast att i denna fråga kommer man inte att anpassa sig efter kommunisternas krav – oavsett hur den framtida regeringen ser ut.