Hoppa till huvudinnehåll
Av
Nationalekonom

Syrizas nya vänner

Om Israel hade farhågor inför att det påstått vänsterinriktade Syriza vann parlamentsvalet i Grekland, så har det senaste året lugnat dem. En mer hängiven bundsförvant hade sionisterna inte kunnat önska sig.


Många minns säkert hur Ship to Gaza stoppades i grekisk hamn för några år sedan. Det var under den tidigare socialdemokratiska regeringen Papandreou, som på det sättet ville stödja Israels ockupation av Palestina.

Kanske hade någon förväntat sig att den grekiska hållningen gentemot Israel skulle ändras i och med att Syriza blev regeringsparti. Inte minst gav partiets propalestinska retorik i valrörelsen anledning att hoppas det.

Det senaste året har dock kommit alla sådana förhoppningar på skam.

I maj förra året inledde den Syriza-ledda regeringen överläggningar om en militärallians med Israel. Den innebär förutom gemensamt bistånd att de båda ländernas militär skall samöva i varandras länder och att gästande soldater står över lagen. Israel har ett sådant avtal bara med en annan stat – USA.

I juni deltog israeliska helikoptrar i en elva dagar lång militärmanöver på det grekiska berget Olympos, något som den israeliska militärledningen högt värdesatte, då Israel saknar en sådan terräng att öva i.

Den 19 juli undertecknades det formella avtalet om militärallians vid ett besök av den grekiske försvarsministern Panos Kammenos i Tel Aviv.

Den 26 november förra året besökte Syrizas ledare, den grekiske premiärministern Alexis Tsipras, den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu i Jerusalem. En rad artigheter utväxlades mellan de båda regeringsledarna, men Tsipras nöjde sig inte med det.

Han åstadkom många höjda ögonbryn, även bland israelerna, då han förklarade sig vara ”hedrad över att befinna sig i Israels historiska huvudstad”. Varken FN eller världen i övrigt – ej heller Sverige – har erkänt Jerusalem som Israels huvudstad. Utländska ambassader ligger i Tel Aviv, och enligt den ursprungliga planen för Israel skall Jerusalem vara en stad både för judar/israeler och palestinier. Något som Israel som i så många andra fall struntar i.

Mötet i Jerusalem var en förberedelse för ett möte i Nicosia på Cypern den 28 januari i år. Där kom de tre ländernas premiärministrar överens om att samarbeta om energi, turism, forskning och teknologi, miljö, vattenförsörjning, antiterrorism och mig-ration. Konkret drogs planer upp för en pipeline för gas från israeliska källor i havet till Cypern och vidare till Grekland, för att sedan möjliggöra försäljning av den israeliska gasen i övriga Europa.

Den grekiska regeringens politiska, ekonomiska och militära samgående med Israel har naturligtvis väckt opposition i Grek-land. Tsipras har två sätt att bemöta sådan opposition. Dels skyller han på koalitions-partnern, det reaktionära och främlingsfientliga högerpartiet Anel, och dels – om oppositionen finns hos Syriza-ministrar – sparka ut de oppositionella, vilket skedde i somras.