Striden om Ceta-avtalet fortsätter
Efter att det regionala parlamentet i Vallonien trilskats några veckor har de båda parterna EU och Kanada undertecknat Ceta-avtalet. Men striden är inte förlorad, avtalet ska ratificeras av sammanlagt 38 parlament inom EU för att slutgiltigt träda i kraft.
Frihandelsavtalet Ceta undertecknades på söndagen av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, permanente rådsordföranden Donald Tusk, ordförandelandet Slovakiens premiärminister Robert Fico samt Kanadas premiärminister Justin Trudeau.
Undertecknandet av avtalet beskrivs i borgerlig media som att det äntligen är klart. De bångstyriga vallonerna har rättat in sig i ledet och det lyckliggörande frihandelsavtalet är efter många om och men till slut underskrivet.
Finansminister Magdalena Andersson firade på Facebook med pannkakor och kanadensisk lönnsirap. Snart blir den kanadensiska sirapen billigare, hoppades finansministern som uppenbarligen har svårt att få lönen att räcka till med dagens sirapspriser.
Men riktigt så enkelt är det inte, som tur är. Ceta träder provisoriskt i kraft till årsskiftet, men ska ratificeras av sammanlagt 38 nationella och regionala parlament inom EU för att börja gälla.
Vilket är bra, det innebär att det fortfarande finns tid att stoppa avtalet.
Ceta handlar nämligen inte främst om att slopa tullar, som förespråkarna såsom Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström vill få det till. Ceta är, precis som sin motsvarighet TTIP med USA som motpart, ett investeringsavtal med investeringsskydd.
Speciella domstolar kommer, om avtalet blir verklighet, att kunna döma stater att ersätta företag för uteblivna vinster om företagens profiter hindras genom lagstiftning. Ett exempel är när det holländska försäkringsbolaget Achmea stämde Slovakien när landet förbjöd vinster i välfärden. Ett annat exempel är tobaksbolaget Phillip Morris, som stämde Australien för att ha infört en lag om att cigarettpaketen endast får prydas med varningstexter och neutral text, ingen företagslogga.
Det är just investeringsskyddet och de så kallade ICS-domstolarna som varit knäckfrågan i Vallonien. Nu har vallonerna blivit lovade att EU-domstolen ska pröva om ICS-domstolarna är förenliga med EU:s lagar och fördrag.
Vad EU-domstolen kommer att komma fram till kan man gissa, det är knappast där hoppet om att stoppa avtalet finns. Det finns istället i de stora protester och demonstrationer som genomförts runt om i Europa mot TTIP och Ceta.
I Sverige är en majoritet i riksdagen, liksom LO och TCO, för Ceta och TTIP och det har varit skrämmande tyst i Sverige jämfört med till exempel Tyskland där hundratusentals människor demonstrerat mot avtalen. Men Ceta ska ratificeras även i Sveriges riksdag, tills dess måste protesterna också i vårt land bli mer högljudda.