Strid om gasledning bakom maktkamp i Makedonien?
I söndags demonstrerade uppemot 20 000 i Makedoniens huvudstad Skopje och krävde högerregeringens avgång. Bakom ilskan finns ett stort missnöje med nyliberal högerpolitik och avslöjanden om korruption, men med i bilden finns också krafter som vill destabilisera landet.
Redan innan söndagens demonstration i Skopje hade tusentals samlats i för att tälta utanför regeringsbyggnaden med kravet på regeringens avgång. Protesterna arrangeras av den socialdemokratiska oppositionen efter att läckta inspelade samtal avslöjat korruption mellan flera olika politiker och journalister, däribland premiärminister Nikola Gruevski själv.
I måndags visade tiotusentals sitt stöd för regeringen och för ”ett starkt Makedonien” i demonstrationer i Skopje.
Det som tycks ha startat som en inrikespolitisk konflikt och maktkamp kan ha större utrikespolitiska dimensioner. Mycket tyder på att Makedonien hamnat i en dragkamp om kontrollen av regionen.
De inspelade samtalen som ledde till protesterna ska bland annat ha berört massavlyssningar av journalister och försök att göra sig av med misshagliga tjänstemän. Samtalen har sedan i höstas använts av det socialdemokratiska oppositionspartiets partiledare Zoran Zaev som i flera möten med regeringen försökt tvinga fram en koalitionsregering och nyval.
I slutet av januari anklagades Zoran Zaev i sin tur av regeringen för att ha fått uppgifterna från en icke-nämnd utländsk underrättelsetjänst. Samtidigt greps tre oppositionspolitiker anklagade för att ha förberett en kupp.
Den redan osäkra situationen i landet blev inte bättre av att över 20 personer dödades i början av maj när anti-terroriststyrkor slog till mot väpnade rebeller kopplade till den forna kosovoalbanska UCK-gerillan. Enligt analytiker på det västbaserade militärstrategiska analyscentret Jamestown foundation kan rebellerna ha kopplingar till radikala islamistgrupper som nyligen tagit sig in i landet.
Nikola Gruevskis regeringsparti, med det komplicerade namnet Inre makedonska revolutionära organisationen VMRO-DPMNE, är trots sitt namn ett konservativt kristdemokratiskt parti med nära samarbete med motsvarande EU-partier. Partiet är anhängare till Nato och står i kö för EU-medlemskap. Den förda högerpolitiken i landet har medfört en arbetslöshet på runt 28 procent, vilket förstås gett bränsle till protesterna.
Samtidigt har regeringen nyligen närmat sig Ryssland, om än med små steg. Makedonien har till exempel inte ställt upp på sanktionerna riktade mot Ryssland.
I slutet av förra året hamnade Makedonien i centrum när Rysslands president Vladimir Putin pekade ut landet som aktuellt för en nyligen föreslagen gasledning med arbetsnamnet Turkish Stream från Ryssland över Svarta havet till Turkiet, genom Grekland och sedan Makedonien.
Gasledningen är det senaste i Rysslands försök att behålla kontrollen över gasleveranserna till Europa, efter att ha förlorat inflytandet i Ukraina och efter att en planerad gasledning genom Svarta Havet till Bulgarien fått ställas in då både bulgariska protester och EU-lagar satt stopp för projektet.
USA har föreslagit en konkurrerande gasledning, från USA-allierade Azerbajdzjans gasfält. Anledningen är naturligtvis att bryta EU:s och Europas beroende av rysk gas och gynna sina egna oljebolag.
USA oroas av de ryska planerna på en gasledning genom området och USA:s sändebud i energifrågor, Amos Hochstein, har försökt förmå Grekland och Syriza-regeringen att avbryta samtalen med Ryssland om en gasledning, rapporterar International Business Times och Reuters.
USA kommer att försöka utnyttja varje möjlighet i Makedonien att behålla kontrollen över regionen och förhindra en rysk gasledning. Därför blir det plötsligt avgörande vem som sitter vid regeringsmakten i Skopje.