Proletärens medarbetare utvisad av ukrainsk säkerhetstjänst

”Ett brott mot pressfriheten”

Publicerad 3 augusti 2017
Mario Sousa har försökt att nå UD för hjälp men inte fått något svar.
Mario Sousa har försökt att nå UD för hjälp men inte fått något svar.

– Jag är övertygad om att det har med vad jag skrivit att göra, säger Mario Sousa som i lördags blev stoppad av ukrainsk gränspolis och utslängd ur landet.

Bilder

”Jag fördes ut, en man i varje arm, till en bil och vidare in i flygplanet. Jag fick inte ge min fru en kram.”

Bussföraren Mario Sousa från Uppsala är en erfaren Ryssland- och Ukrainakännare. Han har många gånger skrivit om Kievs högerregim och skildrat kriget i östra Ukraina, bland annat genom intervjuer på plats.

Men hans intresse för Ukraina är inte bara politiskt. Han har personliga kopplingar till landet och reser ofta dit med sin fru för att hälsa på släkt och vänner.

I lördags flög de till Odessa, hans frus hemstad, för två sköna veckor i solen, teaterbesök, turism och socialt umgänge. Men resan blev tvärt avbruten.

Han blev stoppad vid passkontrollen på Odessas flygplats, omhändertagen av gränspolisen och tvingades på ett plan till Warszawa.

– Jag fick ingen möjlighet att prata med dem eller ringa konsulatet. De bara talade om för mig på ryska och lite dålig engelska att det var på order av SBU, den ukrainska säkerhetstjänsten, och att det inte fanns något att diskutera. Jag skulle omedelbart ut ur landet och dessutom få ett treårigt inreseförbud.

Gränspolisen hävdade att det berodde på att han hade skrivit på några papper i Ivano-Frankivsk, en stad i västra Ukraina som han aldrig varit i.

– Jag protesterade och sa till dem att det måste vara ett misstag.

Gränspolisen kontaktade SBU som bekräftade att Mario Sousa var tvungen att lämna landet. Sedan krävde de att han skulle skriva under ett dokument, en lång text skriven på ukrainska.

– Jag fick inte prata med min fru som befann sig på andra sidan spärren. Men de hämtade henne för att förklara vad som stod på pappret. Det gavs ingen tid att läsa igenom. Hon fick bara översätta vad gränspolisen sa. Enligt dem var det en bekräftelse på att jag hade fått order om att omedelbart lämna landet.

Inom loppet av några minuter hade gränsvakterna ordnat en biljett till Warszawa med ett flyg som väntade på landningsbanan. De eskorterade honom dit med bil.

– Sex-sju män som skrek och ryckte i mig. Jag skrek åt dem att jag inte var någon kriminell, att jag var turist och att det de gjorde var fel. Ingen brydde sig. Jag fördes ut, en man i varje arm, till en bil och vidare in i flygplanet. Jag fick inte ge min fru en kram. De gav mitt pass till kaptenen och jag fick det inte förrän vi landat i Polen. Hela utvisningen tog mindre än en halvtimme.

Mario Sousa har aldrig tidigare haft några problem med de ukrainska myndigheterna. Han är övertygad om att utvisningen har med hans artiklar i Proletären att göra.

– Det här är en politisk utvisning! Det är ett brott mot pressfriheten. Det är mina kritiska artiklar om situationen i Ukraina som de vill stoppa. I dagens Ukraina är situationen sådan att det finns lagar, men de respekteras inte. Fascisterna har folk i alla institutioner, polisen, domstolarna, och de gör som de vill och ingen vågar stå emot dem. Det är i praktiken ett laglöst land om man är kritisk mot dem.

– Och de vill inte att sådana som jag ska skriva mer om det som händer i landet. De vill tysta ner kritiken.