Hoppa till huvudinnehåll
Av
Kommunistiska Partiet, Gislaved

Högerextrema i täten för protester

Kommer ni ihåg den Orangea revolutionen? För nio år sedan skakades huvudstaden Kiev av liknande masscener som vi nu ser. Då som nu handlar det om en kraftmätning mellan de som vill inordna Ukraina under västmakternas inflytande och de som vill fortsätta de nära förbindelserna med Ryssland.


Då som nu utmålar våra medier det som en dragkamp mellan det goda EU/Nato och den ryske busen Vladimir Putin som vill kväva Ukraina. Fast ändå inte fullt ut. De lyriska tonerna över demonstranterna i Kiev blandas med ett visst tvivel. Vi citerar Expressens ledare 1 december:

”Under natten mot lördagen gick polisen hårt fram mot demonstranterna. EU och USA protesterade. Oppositionen går det inte att avge formella diplomatiska protester mot. Men delar av den är otäck; som Svoboda, Frihetspartiet, vars anhängare intog byggnader igår. Partiet hade en hakkorsliknande symbol fram till 2003. Företrädare undslipper sig antisemitiska uttalanden. Partiet är emot aborter, hbt-rättigheter och vill sparka alla personer som haft offentliga jobb under Sovjettiden. Men först och främst är det förmenta frihetspartiet rakt av rasistiskt. Bara ukrainare duger.[…] Svoboda har få vänner utanför Ukraina, i Sverige är det nynazistiska Svenskarnas parti.”

Tidningen Expressen grundades av familjen Bonnier 1944 som en uttalat antinazistisk tidning och en alltför stor vurm för ukrainska högerextremister vållar tydligen ett intellektuellt problem för Expressens ledarredaktion.

För det är i hög grad Svobodas anhängare som intar och stormar olika administrationsbyggnader i syfte att paralysera den sittande regeringens arbete. Men något avståndstagande från de två andra EU- och Natovänligapartierna, Julia Tymosjenkos Faderlandsparti och den förre världsmästaren i tungvikt Vitalij Klitjkos parti Udar, Reformpartiet, som gått i allians med Svoboda står inte att läsa i Expressen.

Man kritiserar Svoboda i ord men ser genom fingrarna på att partiet och dess medlemmar används som stormtrupper mot en ukrainsk regering som inte blint vill kasta sig in i ett EU vars framtid är oklar.

I slutet av mars månad i år anordnade Svenskarnas parti ett internationellt möte i Stockholm under namnet Vision Europa 2013. En av de inbjudna högtidstalarna var Svobodas internationelle sekreterare Taras Osaulenko.

Per Anders Rudling, forskare vid historiska institutionen i Lund menar att högerextremismens och även nynazismens framväxt i västra Ukraina hänger samman med antikommunism och rysshat.

Att Svoboda ökade från 1,43 procent till över 10 procent i senaste parlamentsvalet menar Rudling delvis beror på den förre presidenten Viktor Jusjtjenkos kulturpolitik.

”För att visa avstånd från Ryssland inledde han en process för att skapa nationella hjältar. Han skrev om historien. I synnerhet så rehabiliterades personer från den högerextrema kanten. De som hade kollaborerat med Nazityskland mellan 1941 och 1944”, säger Rudling till den antirasistiska tidskriften Expo 6 november 2012.

”Jusjtjenko, en EU- och Natovänlig politiker bedrev ironiskt en historiepolitik där ukrainska ultranationalister förhärligades och deras medverkan i massmord på etniska minoriteter som polacker och judar förnekades. När Jusjtjenko försvann från makten togs denna agenda över av Svoboda och bidrog till ökad polarisering i samhället”, fortsätter Per Anders Rudling.

Så har de provästliga krafterna genom traditionell antikommunism kombinerat med rysshat banat vägen för högerextremisterna i Svoboda. Anders Åslund, mannen bakom Boris Jeltsins chockterapier i Ryssland på 1990-talet, kallar i en artikel i Kiev Post 3 december Svoboda för den ”demokratiska oppositionen”, och dess ledare benämns som ”nationalist”.

Att ambassadörer från nio EU-länder, däribland Sverige, deltog i antiregeringsdemonstrationerna där högerextremister ingår, säger en hel del om vilka krafter det officiella Sverige hamnat i lag med. Den svenska ambassadörens deltagande i de provästliga marionetternas demonstrationer utgör dessutom en flagrant inblandning i Ukrainas inre angelägenheter.
Fakta

Högerextrema i täten för protester

”Revolutionens” kollaps
  • Den så kallade Orangearevolutionen 2004 ledde till ett styre som till stora delar består av samma krafter som i dag utmanar den sittande regeringen.
  • Men de rent provästliga krafterna splittrades och korruptionsanklagelserna haglade, varvid Viktor Janukovitj valdes till president 2010.
  • I parlamentsvalet 2012 fortsatte denna trend genom att Regionernas parti bildade regeringen med hjälp av ”hoppande majoriteter”, eftersom man inte nådde upp till egen majoritet.