Det grekiska folkets nej måste försvaras

Det grekiska folkets kraftfulla ”oxi”, grekiska för nej, i söndagens folkomröstning slog ner som en Zeus-blixt i EU-byråkraternas korridorer i Bryssel och bland både borgerliga och socialdemokratiska EU-anhängare runt om i Europa. Det är ett folkligt nej till nedskärningar och EU-diktat, oavsett vad kommande dagars fortsatta förhandlingar ger.

Drygt 61 procent röstade nej till EU:s förhandlingsbud. Knappt 39 procent röstade ja. Nej-sidan var störst bland arbetare och ungdomar, de som drabbats hårdast av EU:s barbariska nedskärningar.

Formellt sett röstade grekerna om EU:s förhandlingsbud som presenterats veckorna före omröstningen. Men det har samtidigt varit oklart vad ett nej betyder i praktiken.

Nej-resultatet sätter inte stopp för fortsatta förhandlingar om åtstramningar med den så kallade trojkan. Tvärtom hoppas Syriza på att kunna använda resultatet för att förhandla fram ett bättre, eller mindre dåligt, avtal. Syriza har också varit tydliga med att ett nej inte betyder ett nej till euron eller EU, utan enbart rör EU:s senaste förhandlingsbud.

Inför folkomröstningen varnade Grek-lands kommunistiska parti, KKE, för att ett nej i praktiken skulle innebära ett ja till Syriza-regeringes eget förslag på besparingar. KKE krävde i parlamentsdebatten därför ett tredje alternativ, mot alla förslag på nedskärningar och mot EU.

KKE:s förslag i parlamentet röstades ned men partiet uppmanade ändå sina anhängare att lägga röstsedlar med nej till båda alternativen i valurnorna, vilket hundratusentals greker också gjorde. Totalt 310000 röster, motsvarande runt 5 procent, räknades som ogiltiga. En betydande andel av dessa lär ha varit de som följde KKE:s linje.

På söndagkvällen firade många greker nej-segern. Men morgonen därefter väntade fortsatta förhandlingar. Det tydliga nej-resultatet betyder i sig inte ett slut på åtstramningarna.

På måndagen avgick Greklands finansminister Yanis Varoufakis, enligt många bedömare för att underlätta fortsatta förhandlingar. Samma dag skrev Syriza under ett uttalande tillsammans med flera av oppositionspartierna, inklusive de gamla maktpartierna konservativa Ny demokrati och socialdemokratiska Pasok, som försäkrade partiernas vilja att Grekland stannar i EU, euron och att Syriza ensamt får mandat att förhandla fram ett avtal med EU utifrån några gemensamma, allmänt formulerade, krav.

KKE var det enda partiet, förutom Gyllene gryning som inte deltog i samtalen, som vägrade skriva under överenskommelsen.

På tisdagen mötte regeringsrepresentanter, däribland nytillsatte finansministern Euclid Tsakalotos, återigen trojkans förhandlare. Folkets tydliga nej till fortsatta åtstramningar, som så många gånger upprepats i demonstrationer och strejker, riskerar alltså fortfarande att bli överkört.

Resultatet i söndagens folkomröstning sätter press på Syriza-regeringen som inte ostraffat kommer att kunna acceptera EU:s krav på kraftiga nedskärningar. Men oavsett Syrizas blinda tillit till EU och förhandlingsvägen är grekernas nej positivt. Det är ett folkets nej inte bara till fortsatta nedskärningar, utan också till det antidemokratiska folkförakt som EU-eliten gjort till sitt adelsmärke.