Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Statskupp i Thailand

Efter månader av hårda klassmotsättningar tog militären förra veckan makten i Thailand genom en statskupp. Den thailändska monarkistiska kapitalistklassen accepterar inte en demokrati som hotar dess makt.


Tidigt på tisdagsmorgonen förra veckan intog thailändsk militär gatorna i Bangkok. Samtidigt arresterades ministrar och ledare från grupper som stödde regeringen. Statskuppen är den tolfte i landet sedan 1932.

Maktövertagandet fullbordades efter att militären försökt förmå övergångsregeringen att förhandla med gulskjortorna, liberala anhängare till landets monarkistiska elit. När ingen överenskommelse kunde nås installerade general Prayuth Chan-ocha sig själv som premiärminister.

Gulskjortorna har lett våldsamma protester mot den valda regeringen, under ledning av Yingluck Shinawatra, sedan i november förra året. Protesterna började efter att en amnestilag, som skulle göra det möjligt för landets tidigare premiärminister och Yingluck Shinawatras bror Thaksin Shinawatra som befinner sig i exil anklagad för korruption, att återvända.

I februari hölls nyval i Thailand men det underkändes av landets konstitutionsdomstol efter att gulskjortorna saboterat valprocessen. Yingluck Shinawatra fortsatte att leda en övergångsregering fram till 7 maj då konstitutionsdomstolen dömde henne att avgå för maktmissbruk.

Affärsmannen och miljardären Thaksin Shinawatra ledde partiet Thai Rak Thai som lyckades efter att ha vunnit valet 2001 att samla stöd i landets fattiga arbetarklass för demokratiska och sociala reformer. Till en början hade Thaksin stöd av landets affärs-elit, men när reformerna hotade deras makt bytte de sida. År 2006 avsattes han av militären i en statskupp och sedan han dömts för korruption befinner han sig i exil.

Gulskjortorna företräder den affärselit och andra välbärgade grupper i främst huvudstaden Bangkok som anser att de fattiga har fått för mycket inflytande. Deras mål har hela tiden varit att avsätta regeringen och avskaffa den parlamentariska demokratin till förmån för en teknokratisk ”folkförsamling” och stärkt monarki.

I den monarkistiska affärseliten finns också en rädsla för vad som ska hända när den nuvarande 86-årige kungen, Bhumibol Adulyadej, dör. Landets kronprins är inte i närheten av den popularitet som hans far åtnjuter och vissa analytiker menar att militären därmed vill säkra en stabil kungalojal regering vid ett kronskifte inom en snar framtid.

Grupper lojala till den valda regeringen, som de så kallade rödskjortorna, har än så länge reagerat försiktigt men sagt att de inte kommer att tolerera en icke-vald ledning för landet. Samtidigt har militären förbjudit alla samlingar på över fem personer och skjutit varningsskott i luften när rödskjortorna försökt samla sig.

Rödskjortorna utgörs främst av fattiga arbetare och landsbygdsbor som stödde Thaksin Shinawatras reformer. Även de protesterade mot amnestilagen i november eftersom personer som dömts för massakern 2010, då nästan 100 rödskjortor mördades, skulle frisläppas.

I svensk och europeisk media har det inte oväntat varit förhållandevis tyst om kuppen. Sedan tidigare har både media och statsledare i väst spridit bilden av folkliga protester mot en korrupt regering. Sällan sägs att de som organiserar protesterna vill avskaffa demokratin.

Även USA kritiserar i ord kuppen. Samtidigt var USA:s utrikesdepartements talesperson, Jen Psaki, mycket försiktig i sitt uttalande där hon med hänvisning till att armén förnekar att det är en kupp vidhåller att militären främjar ”dialog mellan parterna”.

I början av april mötte USA:s assisterande statssekreterare för Sydostasien ”ledare och intressenter” i Thailand för att diskutera krisen i landet. USA har sedan tidigare goda relationer med Thailands militär och mycket tyder på att USA stödde, eller åtminstone gav klartecken åt, statskuppen 2006, trots fördömanden och tillfälligt indraget bistånd.

Läckta wikileaks-dokument har visat att USA upprätthöll nära kontakt med Thailands militär under och efter kuppen. Det är givet att USA sett till att vara informerade även denna gång.

För USA är Thailand en viktig strategisk allierad i området som en del av närvaron i Sydostasien. Samtidigt har Kina ökat sitt inflytande i landet, inte minst under Thaksin Shinawatras regering, vilket USA sett med oro på.

Att USA och till viss del Kina finns med i kulisserna betyder inte att de drar i alla trådar. I förgrunden finns klassmotsättningarna mellan landets borgarklass och den fattiga arbetarklassen, men också motsättningar mellan olika skikt av affärsintressen.

Rödskjortorna är ingen socialistisk rörelse men i de arbetandes och utsugnas kamp finns alltid fröet till en mer självständig rörelse. Därför kan kuppen sist men inte minst också ses som riktad mot proteströrelsen som blivit allt mer okontrollerbar.