”Avskaffa dollarn som världsvaluta”

Justin Lin från Kina var chefsekonom på Världsbanken 2008-2012. Han är den förste representanten från ett utvecklingsland som innehaft denna inflytelserika post. Jobbet gav honom en unik insikt i den globala ekonomin och den kris som bröt ut vid samma tid.

Född och uppvuxen på Taiwan hoppade han i slutet av 70-talet av till Folkrepubliken Kina på fastlandet. Riktningen på avhoppet kan vara värd att notera. Ett medvetet val, trots att Justin Lin inledningsvis tvingades att lämna både familj och karriär på Taiwan.

Idag är Justin Lin professor på universitetet i Beijing och rådgivare till Kinas regering. Nyligen besökte han Sverige för att föreläsa om sin syn på världsekonomin. En internationell tungviktare som talar med skärpa och auktoritet.

Det är viktigt att klargöra att Justin Lin på intet sätt saluför några marxistiska åsikter eller slutsatser. Hans analys av den ekonomiska krisen saknar alla begrepp om utsugning, överproduktion eller tendenser till fallande profitkvoter.

Men hans perspektiv skiljer sig ändå på väsentliga punkter från etablerade västliga uppfattningar. Skulden till den ekonomiska krisen vill han lägga på en felaktig amerikansk politik vilken fått internationellt genomslag på grund av dollarns ställning som världsvaluta.

Krisen föregicks av växande globala obalanser. Kapitalmarknaden i USA avreglerades och centralbanken höll låga räntor. Detta skapade en spekulationsbubbla som eldades på av den amerikanska regeringen som lånade stora summor till sina krig i Afghanistan och Irak.

Tack vare en stark valuta kunde USA fortsätta att konsumera varor från bland annat Kina. Detta gav kineserna ett finansiellt överskott som de placerade i amerikanska värdepapper. Vilket föranledde ännu ett spekulativt varv i dansen runt guldkalven. Till slut kraschade allt.

Liksom andra ekonomer från Världsbanken talar Justin Lin återkommande om behovet av ”strukturella reformer”. Men för ovanlighetens skull riktar sig uppmaningen inte till beroende utvecklingsländer utan till ekonomiska stormakter som USA, EU och Japan.

För att få ordning och reda i världsekonomin föreslår Justin Lin en global Marshallplan med satsning på infrastruktur i utvecklingsländerna. Dollarn bör avskaffas som världsvaluta och ersätts av ett system av pappersguld.

Bättre infrastruktur är viktigt för de fattiga länderna, för att stödja deras tillväxt och höja levnadsstandarden. Planen skulle ge en behövlig efterfrågeökning för den rika världens exportföretag och skapa andrum för ”nödvändiga strukturella reformer” i deras hemländer.

I takt med att Kina och andra utvecklingsländer tar en allt större plats i världsekonomin är det inte rimligt att dollarn fortsätter att inneha sin exklusivt dominerande roll. En ny valuta kopplad till guldet skulle bättre fylla funktionen av global reservvaluta.

Justin Lins tankegångar är knappast revolutionerande i den meningen att han skulle förespråka en ny världsordning bortom kapitalism eller imperialism. Själv karakteriserar han sin ståndpunkt som ”bortom keynesianismen”.

Med reservation för de strukturella reformerna är det ändå svårt att inte kalla hans djärva visioner för uppfriskande. De kan inte vara särskilt populära i Washington. Han tycks hoppas på G20-gruppen och ett reformerat FN-system, inkluderandes IMF och Världsbanken.

När Justin Lin föreläser på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i Stockholm gör han det utan att stå med mössan i hand. Tvärtom tvingas bankmän och departementssekreterare lydigt att lyssna på vad han har att säga. Det här är en man uppbackad av allt mäktigare intressen.

Under den avslutande frågestunden konstaterar Justin Lin att den ökande ojämlikheten mellan fattiga och rika utgör det allvarligaste hotet mot utvecklingen i Kina. På frågan vad han anser om den amerikanska budgetkrisen svarar han artigt med ett lurigt leende:

– Jag är inte amerikansk politiker, bara en kinesisk ekonom.