Hoppa till huvudinnehåll
Av

Stöd hamnarbetarna – stärk solidariteten!

Det kämpande Hamnarbetarförbundet står upp för det självklara att det inte är fackliga ledares uppgift att tala om för arbetarna vad de ska göra och tycka. Genom att stå fast vid grunderna för facklig kamp och organisering har de skaffat sig mäktiga motståndare bland såväl kapitalister, politiska förvaltare som samförståndsivrare inom LO-facken.


För ett år sedan briserade den så kallade Kommunalskandalen. Aftonbladets avslöjanden visade upp Kommunalledningens korrupta livsstil. Välbetalda fackligt förtroendevalda och anställda förskingrade utan skam hundratals miljoner av medlemmarnas pengar på lyxkrogar och överklassanläggningar.

Klyftan mellan fackliga ledningar och medlemmar är gigantisk. Verkligheten utanför de korrupta topparnas trygga tillvaro är växande otrygghet och press när den kapitalistiska logikens jagande efter maximal vinst får rent dödliga konsekvenser ute på jobben, som SVT:s Uppdrag Granskning visade i förra veckans program.

Uppsplittring, åsidosättande av skyddsregler och motarbetande av stridbara skyddsombud försvaras av fackliga toppar med att de hellre värnar samförståndet med arbetsköparna. Genom upphandlingsregler, privatiseringar, bemanningsföretag och arbetskraftsimport har kapitalisterna tillsammans med de politiska förvaltarna och i samförstånd med fackliga ledningar skapat arbetsplatser där otryggheten och tystnaden breder ut sig.

Det är den logiska slutpunkten av ett århundrade av samförstånd, toppstyrning och korruption inom fackföreningsrörelsen. Moraliskt, politiskt och ekonomiskt har topparna blivit som den motpart som svenska arbetare en gång i tiden bildade fackföreningar för att kämpa emot.

Men det finns ett ljus i mörkret. Det utgörs av Hamnarbetarförbundet. En fackförening som håller grundtankarna om vad som är meningen med fackföreningen levande. Byggd på en kollektiv och demokratisk organisering på gräsrotsnivå, där de förtroendevalda inte skiljs från sina kamrater och där arbetarna beslutar gemensamt och kämpar tillsammans.

En fackförening som vägrar acceptera försöket att ställa arbetare mot arbetare. Trots att Göteborgs politiker på uppdrag av kapitalet privatiserat hamnen med syftet att i effektivitetens namn skapa denna splittring vägrar Hamnarbetarförbundet vika sig.

Hamnarbetarförbundet står upp för det självklara att det inte är fackliga ledares uppgift att tala om för arbetarna vad de ska göra och tycka. Det är arbetarnas uppgift att tala om för ledarna vad de ska göra och tycka.

Genom att stå fast vid grunderna för facklig kamp och organisering har Hamnarbetarförbundet skaffat sig mäktiga motståndare bland såväl kapitalister, politiska förvaltare som samförståndsivrare inom LO-facken.

Det är motståndet mot den fackliga organiseringen som frågan gäller i Göteborgs hamn, där det sedan en tid pågår ett allvarligt försök att knäcka Hamnarbetarförbundet. Huruvida AP Møller Maersk, som står för attacken, agerar på egen hand eller om de har uppbackning är svårt att veta i dagsläget. Men målet är uppenbart att genom klassisk union busting bryta ryggraden på de stridbara hamnarbetarna. Mycket tyder på att det kommer att bli en långdragen konflikt. APMT är inställda på strid och de har pengar nog att hålla tuppkammen rest.

Mot detta finns bara ett svar: Solidaritet. Arbetarsolidaritet mellan olika arbetsplatser, mellan olika yrken, mellan olika landsändar och mellan olika länder. Ett angrepp på den ena är ett angrepp mot oss alla. Utifrån denna insikt och för att organisera den praktiska solidariteten har arbetartidningen Proletären tagit initiativ till en insamling ute på de svenska arbetsplatserna.

Det är på arbetsplatserna som kraften finns. Här måste den praktiska solidaritet organiseras som ger råg i ryggen åt hamnarbetarna och som synliggör inför APMT att hamnarbetarna inte står ensamma.

Men det handlar inte minst om att ute på arbetsplatser och i fackföreningar resa frågan om ett annat sätt att organisera facklig kamp – om en demokratisk, kollektivistisk och stridbar facklig organisering.

Om att bryta tystnaden ute på jobben och utmana det korrupta samförståndet utifrån insikten att framtidens fackliga strider inte behöver nya former av klassamarbete, det behövs nya former av klasskamp.
Det bästa stödet som kan ges till andra kämpande arbetargrupper är att ta kamp själva, ju fler arbetargrupper som bryter samförståndet desto svagare blir klassfienden.

Stöd Hamnarbetarförbundet – stärk arbetarsolidariteten!