Hoppa till huvudinnehåll
Av

Riktiga jobb eller plusjobb?

I augusti 2005 rapporterade AMS att antalet anställda i kommunsektorn minskat med 10.000 personer under de senaste tolv månaderna.


  
Göran Persson lär ha varit förvarnad, ty bara veckorna innan lanserade han sin idé om sk plusjobb, om långtidsarbetslösa som en statligt finansierad extraresurs i angelägen kommunal verksamhet. En idé som Pär Nuder månaden efter sjösatte i form av ett ”jobbpaket” värderat till 8 miljarder kronor.

Att det handlar om valfläsk råder det inte minsta tvekan  om. Nuders jobbpaket innehåller inte ett enda riktigt jobb, utan består uteslutande av olika typer av tidsbegränsade   åtgärder, typ de sk plus-jobben. I bara alltför tydligt syfte att valåret 2006 något kapa den öppna arbetslösheten och att därtill dölja nedskärningspolitikens värsta konsekvenser.

Plusjobben är öppna för personer som varit arbetslösa i minst två år. De skall betalas till riktig om än låg lön (som regel högst  15.500 kr per månad), men plusjobbarna omfattas inte av lagen om anställningsskydd och plusjobben kvalificerar inte till a-kassa, vilket understryker deras tillfälliga och diskriminerande karaktär. 

Med detta sagt behöver man inte vara kategoriskt avvisande till plus-jobben. Långtidsarbetslösa behöver ett särskilt stöd för att ta sig tillbaka till ordinarie arbetsmarknad, varvid det definitivt finns   behov av extraresurser i en offentlig verksamhet som i årtionden plågats av ständiga nedskärningar.

De må handla om valfläsk, men rätt använda skulle plus-jobben ändå kunna vara positiva, om än bara under en  begränsad period – för de långtidsarbetslösa, som avlastning för utarbetad personal inom nedskurna offentliga verksamheter och för gamla och unga som inte längre får den omsorg de behöver i äldrevården och i skolan.

Men bara rätt använda! Om plusjobben systematiskt utnyttjas för att tränga undan riktiga jobb, vilket Kommunal varnar för; om kommuner och landsting säger upp ordinarie personal och sedan tar in plusjobbare för att kortfristigt dölja effekterna av detta, så   får plusjobben motsatt effekt, så blir de bara smörjolja i ett nedskärningsmaskineri.

Dessvärre talar det mesta för att det är just så som plusjobben nu används.

Sveriges kommuner redovisade i fjol ett sammanlagt överskott på 8,5 miljarder kronor. För landstingen var motsvarande siffra  4,2 miljarder. Men trots överskotten fortsätter antalet anställda att minska, om än inte i samma takt som tidigare. Kommunerna bantar den sk kostnadsmassan genom att inte fullt ut ersätta personal som går i pension eller som slutar av andra skäl. Varvid man lite försiktigt plockar in plusjobbare för att tillfälligt dölja effekterna.

Som framgår på annan plats i denna tidning har hittills bara drygt 3.000 av de utlovade 20.000 plusjobben tillsatts. Det är långt färre än planerat, men arbetsmarknadsminister Hans Karlsson är likväl optimistisk vad gäller projektets framtid. Till valet i september skall 10.000 plusjobbare vara i arbete vilket är framgång nog för Karlsson och regeringen. Det handlar om valfläsk, sa Bull.

Vi kommunister har inget till övers för regeringens och stödpartiernas kosmetiska sysselsättningspolitik. Det är inte tillfälliga  plusjobb som behövs i offentlig sektor, utan ersättning för de 200.000 jobb som skurits bort sedan början av 1990-talet.

Nedskärningspolitiken har kostat det offentliga i storleksordningen 100 miljarder kronor per år, räknat som andel   av BNP. Det är stulna pengar som idag ger rekordstora företagsvinster och rent abnorma aktieutdelningar. Ge offentlig sektor de rövade pengarna åter och både sysselsättnings-  och verksamhetskrisen är löst i ett nafs.

Men därunder menar vi att plusjobben skall användas på rätt sätt, när de nu finns. Vilket betyder att det nuvarande småduttandet måste förkastas; det är småduttandet, detta med att dutta in plusjobbare som tillfälliga ersättare för ordinarie personal, som gör det möjligt för kallhamrade kommunala nedskärningspolitiker att använda plusjobben som olja i nedskärningsmaskineriet.

På detta problem finns bara en lösning. Tillsätt omedelbart de 17.000 plusjobb som återstår att tillsätta! Givetvis efter överenskommelse med Kommunal eller andra berörda fackförbund. Det gör inte valfläsket mindre fett, men det ger de långtidsarbetslösa en liten chans, det ger avlastning för utarbetad personal och för åtminstone ett tag lite bättre omsorg om människor som behöver bättre omsorg.

Kräv sedan att plusjobbarna får fast jobb. Som ett första led i den jobbexpansion som är absolut nödvändig i offentlig sektor. Då kan det komma åtminstone något positivt ur ett projekt som redan börjar lukta betänkligt skämt.

4 april 2006
Proletären 14, 2006