Kunglig export av gatubarn

Marockanska gatubarn har inte i Sverige att göra. Lösningen på den eländiga fattigdomen i kungadömet Marocko – med 40-procentig arbetslöshet bland städernas unga och tillräckligt med gatubarn för att befolka en medelstor svensk stad – ligger varken i Göteborg eller Stockholm. Lösningen finns i Marocko.

Marocko utgör en säker bastion för västimperialismen i Nordafrika. Inte minst sedan trogna bundsförvanter som Mubarak i Egypten och Ben Ali i Tunisien avsatts utgör kungahuset i Rabat en viktig allierad.

Med detta för ögonen har miljarder av västligt finanskapital strömmat in i Marocko. Men ingenting har sipprat ner till folket utan har stannat kvar hos härskarna runt hovet i form av privata förmögenheter och korruption.

På det marockanska samhällets botten finns 30.000 hemlösa barn och ungdomar hänvisade till ett liv i fattigdom, missbruk och kriminalitet. Ett antal tusen av dessa har tagit sig över Medelhavet och fortsätter ett tragiskt liv i samhällets skuggvärld med allt vad det innebär. Ett antal hundra, kanske tusen, av dessa gatubarn har tagit sig till Sverige. Även här lever de i en kriminell tillvaro med allt vad det innebär.

Efter många om och men kom Sverige och Marocko nyligen överens om att tillsätta en kommitté för att diskutera hur gatubarnen ska återföras till Marocko. Inrikesminister Anders Ygeman öppnade även för att Sverige ska betala för barnhem och omhändertagande i Marocko. Men vad är det egentligen att diskutera? Det är de marockanska myndigheternas ansvar att lösa dessa stackares livssituation.

En anledning till att svenska regeringen trippar på tå är att Marocko har hotat med handelsbojkott mot Sverige i allmänhet och Ikea i synnerhet. För att skydda Ingvar Kamprads profitmöjligheter – hans affärsimperium ligger i startgroparna för att öppna sitt första varuhus i Marocko – ska svenska skattebetalare betala för barn- och ungdomsvård i Marocko.

Samtidigt som den svenska barn- och ungdomsvården går på knäna just för att sådana som Kamprad håller sina miljarder undan den svenska skattmasen.

Marockos kung Mohammed VI tillhör den åttonde rikaste kungligheten i världen med en förmögenhet på 18 miljarder kronor. Det blir 600.000 kronor per gatubarn i Marocko, vilket borde räcka gott och väl för att se till att alla dessa barn och ungdomar får en människovärdig tillvaro.

Sedan får väl Ingvar Kamprad sponsra med möbler till barnhemmen. Men svenska skattebetalare ska inte betala för det elände som överklassen ställer till med runt om i världen.