Konfiskera aktieutdelningarna – använd pengarna till höjda kvinnolöner

Årets upplaga av Internationella kvinnodagen 8 mars går av stapeln samtidigt som den stora avtalsrörelsen går in på sin slutspurt. Avtal som omfattar löner och arbetsförhållanden för miljoner arbetare ska omförhandlas.

Mycket fokus har riktats på undersköterskornas krav på rejäla lönehöjningar, över det lönetak som storföretagen har spikat. Det är bra. Undersköterskor tillhör en av de arbetargrupper som plågats mest av högerpolitikens nedskärningar och lönepress.

Glädjande nog presenterades nyligen en sammanställning i tidningen Arbetet som bör ligga till grund för diskussioner bland Sveriges alla undersköterskor om det rätta i sitt krav på högre lön och undanröja varje tvivel på om det finns pengar.

Det gäller det faktum att utdelningarna till aktieägarna för de 20 största företagen på Stockholmsbörsen i år landar på skyhöga 125 miljarder. Dessa pengar slösas på ett skikt aktieägare som varje år har kunnat plussa på miljarder till sina förmögenheter, som inte kan konsumera upp pengarna utan antingen flyttar ut dem till skatteparadis eller använder dem till att spekulera på börsen – båda valen är lika förödande för samhällsekonomin.

Som en jämförelse skulle dessa 125 miljarder räcka till löneförhöjningar på 10.000 kronor i månaden till landets alla undersköterskor, och dessutom till att nyanställa uppåt 100.000 med den nya lönen. Det skulle ge glädje i stugorna, öka såväl konsumtion som skatteintäkter och samtidigt reducera utbrändhet bland personalen och förbättra patienternas tillvaro. En sådan omfördelning mellan de aktieägare som har för mycket och den gemensamma välfärd som har allt för lite skulle dessutom göra det möjligt att ge trygga anställningar åt den femtedel av de anställda i vård och omsorg som idag tvingas leva under de tidsbegränsade anställningarnas tyranni.

Det finns med andra ord ingen orsak till återhållsamhet bland Sveriges största arbetargrupp undersköterskorna. Att deras löner idag är för låga erkänner både arbetsgivarorganisationen SKL och majoriteten av de politiska partierna. Påpassligt nog har även statsminister Stefan Löfven inlett en charmoffensiv och lovar mer pengar till den offentliga sektorn.

Oavsett om det handlar om röstfiske för att vända den nedåtgående trenden för S i opinionsmätningar, så är det bara att ta honom på orden. Skjut till de pengar som behövs för både lönehöjningar och nyanställningar inom den gemensamma välfärd som sedan årtionden har varit satt på svältkur av den EU-beslutade åtstramningspolitiken. Pengarna finns hos aktieägarna i endast 20 storföretag i samhällstoppen.

Det påpekas ofta att vi lever i en tid som kräver extraordinära åtgärder. Det är politikernas standardsvar för att motivera lönesänkningar, angrepp på Las och tryggheten, sänkt bostadsstandard med mera.

Då har vi vårt alldeles egna extraordinära förslag: konfiskera utdelningen till aktieägarna och använd dessa pengar till en rejäl omfördelning från den lilla grupp i toppen som har, till den stora grupp i botten som behöver.

Sveriges 100 rikaste personer – som kommer att få en god portion även av årets utdelning – sitter på en gemensam förmögenhet på 1800 miljarder. Det lär inte gå någon nöd på dem även vid en 100-procentig konfiskering.

Det är ett kvinno- och klasskrav som bör genomsyra Internationella kvinnodagen 8 mars.