Hoppa till huvudinnehåll
Av

EU skapar tiggeriet


Måndagen den 13 april attackerades en kvinnlig tiggare på Kungsgatan i centrala Stockholm. Den attackerande mannen sparkade ut hennes tänder och hon fördes kraftigt blödande till sjukhus. Det är bara en i raden av attacker och fler kommer det att bli.

Det nygamla tiggeriet på svenska gator föder frustration. Av det välstånd vi skulle få genom EU-medlemskapet fick vi istället öppen och naken fattigdom. Tiggeriet är en direkt konsekvens av EU-medlemskapet.

Det är en anledning till varför Kommunisterna är och alltid har varit motståndare till EU och dess fria inre marknad. Inte för att vi är mot människors möjlighet att röra sig över nationsgränser. Inte heller för att stänga ute fattigdom. Utan för att EU:s fria inre marknad syftar till att spela ut fattigdom i och orättvisor mellan länder mot varandra för att undergräva sociala framsteg i respektive land.

Tillvänjningen av att det sitter tiggande människor på gatorna eller att det växer upp rena slumområden i städernas utkanter är en reell fara för allas vår trygghet. I det läge som tältstäder blir en accepterad boendeform så kommer sociala myndigheter att hänvisa människor som söker hjälp till dessa. Så är det redan idag i världens rikaste land USA.

Någonting måste göras. Men det är inte möjligt att lösa fattigdomen och orättvisorna inom EU-systemet eller utan att rubba fördelningen mellan arbete och kapital, mellan fattig och rik. Rasisterna och populisterna försöker presentera sådana svar – stäng gränserna, förbjud tiggeri och skicka polisen på de fattiga.

Lika ihåliga är EU-förespråkarna när de påstår att problemen ska lösas av regeringarna i Östeuropa. Dessa regeringar har inget intresse av att lösa romernas situation. Tvärtom underblåser makthavarna fattigdomen och förtrycket. De har inga problem med att romer jagas av både polis och fascistförband knutna till den allt mer bruna borgerligheten i östra Europa. Fattigdom och förtryck gör det möjligt att exportera de fattiga utomlands.

Precis som borgerligheten i väst vill borgarklassen i öst ha den rikedom som kapitalismen skapar, men slippa se den fattigdom som under kapitalismen alltid är myntets baksida.

Så länge vi är med i EU måste kraven ställas mot den svenska borgarklassen och dess politiker. Det var de som lurade in oss i EU och de måste därför ta konsekvenserna.

Det är inte okej att människor i ett rikt land som Sverige ska behöva bo på gatorna eller till och med frysa ihjäl i vinterkylan. Detta gäller oavsett om det är infödda eller tillresta.

Men de kostnader som tillkommer för att se till att nödlidande får mat och tak över huvudet ska givetvis inte läggas på kommuner som redan dignar under EU-politikens nedskärningar och budgetslaveri. En rimlig ordning borde vara att dessa kostnader dras av på medlemsavgiften till EU.

Upprördheten över att den europeiska fattigdomen har blivit synlig på svenska gator är berättigad. Men det får inte vändas mot fattigdomens offer. Medkänsla är en god egenskap, men det får inte stanna där. Soppkök, klädinsamlingar eller att ge en slant till en behövande löser inte problemet.

”Verklig medkänsla är något mer än att slänga en slant till en tiggare. Det gäller att se till att det samhällsbygge som skapar tiggare måste göras om.”, sa Martin Luther King Jr i slutet av sitt liv när han radikaliserades för att kort därefter mördas.

Ett sådant samhällsbygge är inte möjligt så länge Sverige är medlemmar i storföretagens europeiska union.