Bostadsbidrag åt miljonärer

Den miljonär som köper en villa för åtta miljoner får en sänkning av boendekostnaden på 4000 kronor i månaden. Detta betalas av fattiga pensionärer, deltidsarbetande undersköterskor och människor i fas 3 med inkomster som knappt går att leva på.

Anledningen är de absurda ränteavdragen. Ett bostadsbidrag för miljonärer som gör att 32 miljarder kronor av våra skattepengar varje år går till att subventionera boendekostnaderna för de som äger sina bostäder. Givetvis mest till de som redan har mest. Den rikaste fjärdedelen får femton gånger mer än den fattigaste fjärdedelen.

Ränteavdragen är en absurd skapelse, införda i ett helt annat samhälle, innan bostadsspekulation och bostadsbrist blåst upp priserna till dagens nivå. De genomfördes med syftet att få arbetare att äga sina bostäder och därmed få en mer förborgerligad arbetarklass.

Ränteavdragen ligger också bakom den växande skuldsättningen och storbankernas vinstkalas. Lite förenklat kan man säga att om vi ger 30 procent rabatt på att låna pengar, så betyder det att de flesta lånar 30 procent mer än de egentligen har råd att låna. Vilket betyder att bostadspriserna i Sverige ligger minst 30 procent över vad de borde göra. Vilket betyder att vi betalar 30 procent mer räntor till bankerna än vad vi skulle behöva göra.

Den största delen av bankernas vinster kommer just från bolån. I år ser de fyra storbankerna ut att för första gången i svensk historia nå över 100 miljarder i gemensam vinst. Vinster som enligt bankledningarnas utdelningspolicy till mellan 50 och 75 procent ska delas ut till ägarna.

Och detta finansieras alltså till en inte obetydlig del av skattesubventioner. De rika vinner alltså dubbelt först genom att få boendekostnaderna sänkta och sedan genom aktieutdelningar.

Överklassens bidragsberoende är ett tilltagande samhällsproblem. Istället för att gödsla dessa parasiter med skattepengar, borde pengarna gå till gemensam välfärd baserat på människors behov.

De 32 miljarder som idag läggs på bostadsbidrag åt de som äger sina hus skulle räckt till nästan 50 000 nya jobb i gemensam välfärd, till gagn för såväl patienter, elever som alla de välfärdsarbetare som idag går på knäna.

Nu är det inte bara miljonärer som tjänar på ränteavdragen. Om avdragen tas bort rakt och av är det många arbetare som skulle hamna på gatan, som tagit allt för höga boendelån i vetskap om att avdragen gör det möjligt att betala.

Ett rimligt första steg vore därför att införa en övre gräns, något som framförts i debatten. De som har lån över denna gräns ska inte ska kunna göra ränteavdrag. Avdragen är fel i princip, men det är bidragen till miljonärerna som är mest stötande.