Hoppa till huvudinnehåll
Av

Teater Tribunal spelar Kommunistiska Manifestet

– Det är viktigt att gå till kommunismens källor, säger Rickard Turpin på Teater Tribunalen.



Sällan har en teaterpjäs fallit bättre i tiden. ”Det Kommunistiska Manifestet” hade premiär samma kväll som det amerikanska representanthuset röstade ner förslaget till en räddningsplan för USA:s finansväsen. Proletären besökte Teater Tribunalen på Söder i Stockholm för ett samtal med regissören Rickard Turpin.

• Vi lever i en tid då kommunismen dödsförklaras om och om igen. Hur kommer det sig att ni överhuvudtaget kommit på idén att koka ihop en pjäs på Marx och Engels berömda skrift från 1848?
– Jag har haft den här idén i snart tio år, berättar Rickard Turpin. Den anti-kommunistiska kampanjen från början av 2000-talet har varit en viktig sporre. Det är mycket tal om hur hemsk kommunismen är men det är sällan som läran får stå för sig själv. Därför har jag känt det viktigt att plocka fram en av kommunismens originalkällor; ”Det Kommunistiska manifestet”.

Motståndskraft
• Ni hade premiär samma kväll som det amerikanska representanthuset röstade ner förslaget till räddningsplan för USA:s finansväsen. Det låter nästan som en tanke!
– Naturligtvis kunde vi inte veta det i förväg men det är uppenbart att USA är en makt med stora problem, fortsätter han. Det betyder inte att dagens kris skulle göra den mindre farlig, snarare tvärtom. På något sätt saknar man en alternativ motkraft. Vänsterrörelserna i Latinamerika utgör naturligtvis ett uppfriskande undantag. Det är klart att världen med tiden kommer att se annorlunda ut, men frågan är hur?

• Det finns en latinamerikansk anknytning i pjäsen. Förklara och berätta hur ni tänkt om detta.
– På premiären hade vi i andra akten med en internetuppkoppling till en kille i Bolivia vilket var ett sätt att knyta an till den globala kapitalismen i vår tid och klasskampen i Latinamerika. Men av diverse praktiska skäl har vi nu skiftat över till Island, nog så aktuellt med tanke på de senaste veckornas händelser.

• Manifestet innehåller inte bara en kritik av kapitalismen utan pekar också ut socialismen som en ideologisk vision att kämpa för. Har detta någon aktualitet i dagens värld?
– När stater och regeringar går in med stödpaket till banker och finansväsende är det ett tecken på systemets kris, menar Rickard Turpin. Samtidigt har det en ideologisk dimension eftersom det reser frågan om ägarmakt.

• ”Det Kommunistiska Manifestet” sätts upp genom ett samarbete mellan teatergrupperna Galeasen och Tribunalen. Hur har ni lyckats få det att fungera?
– Sammanlagt är vi 14 skådespelare på scen, men allt som allt runt 30 personer som på ett eller annat sätt är inblandade i produktionen. De flesta som deltar i våra uppsättningar är projektanställda, annars skulle vi inte ha en chans att få ekonomin att gå ihop.

Textanalys
• Det har ju inte varit vanligt med politisk teater de senaste decennierna. Kommunismen är ju inte heller helt okontroversiell. Hur har ni arbetat för att få alla skådisar med på noterna?
– Majoriteten av de inblandade hade ingen politisk erfarenhet, än mindre kommunistisk sådan, då de gav sig i kast med projektet. Vi har fått ägna mycket tid åt att noga gå igenom texten och analysera vad den betyder.

• Hur skulle du vilja beskriva Teater Tribunalen, dess historia och målsättningar?
– Teater Tribunalen har hållit på sen 1995. Vi var några skådespelare som efter utbildningen tyckte att vi ville göra något eget där vi inte behövde anpassa oss efter andra institutioner. Vi har kört en del Brecht, annorlunda pjäser från olika delar av världen, helst inte anglo-saxiska. Det viktiga är att få sätta en egen agenda som skiljer sig från den etablerade, avslutar Rickard Turpin.

Proletären kan inte göra annat än att gratulera Tribunalen, Galeasen och alla inblandade till en bra föreställning som verkligen ligger i tiden. Som komplement till teatern öppnades häromveckan en utställning om kapitalismens brott i entrén. Till alla som sett pjäsen och utställningen rekommenderas Marx och Engels kärnfulla text till läsning, förslagsvis inom ramarna för en studiecirkel i det Kommunistiska Partiets regi.

JOHAN WIMAN
Proletären 43, 2008