Ny filmpolitik välkommen
I dagarna avslöjade kulturminister Alice Bah Kuhnke i en artikel på DN Debatt att regeringen säger upp filmavtalet. Nuvarande filmavtal slutar gälla med utgången av 2016 och från starten av 2017 ska nya spelregler gälla för den svenska filmen. Vilka de spelreglerna blir återstår dock att se.
Katrina Mathsson, verksamhetsledare på föreningen Folkets bio, är försiktigt positiv till kulturministerns besked.
– Vi har länge efterlyst en statlig filmpolitik så vi tycker det är bra att filmen blir en del av kulturpolitiken. Men det kommer behövas mer pengar och finansieringen vet vi ingenting om ännu.
I debattartikeln lovar kulturministern att filmen inte kommer få mindre pengar, men exakt nivå på anslagen presenteras först i höstens budgetproposition. Klart är att momsen på biografbesök höjs från 6 till 25 procent för att bli densamma som på dvd och streamingtjänster. Den tioprocentiga biografavgiften som gällt sedan det första filmavtalet 1963 avskaffas.
Hur avskaffandet av filmavtalet kommer påverka Folkets bios verksamhet är för tidigt att säga, men Katrina Mathsson hoppas att biograferna fortsatt ska ha en särställning.
– Det pratas mycket om fönsterneutralitet, och visst är det så att man ser på film på andra plattformar nu än förr, men vi vill ändå hävda biografen som den viktigaste arenan för filmen.
Utöver de rent estetiska skälen, att film faktiskt är bättre på bio, säger Katrina Mathsson att försäljningen av biobiljetter är det enda sättet att få igen det man satsat på en film.
I kulturministerns debattartikel skriver hon att det nya filmstödet ska innebära ”tydligare fokus på kvalitet, förnyelse och tillgänglighet” och att det ska bli ett system med ”bättre balans mellan de konstnärliga och kommersiella intressena i filmbranschen”.
När det första filmavtalet skrevs under 1963 och Svenska Filminstitutet (SFI) grundades, var det ett sätt att sätta marknadskrafterna ur spel och premiera kvalitet framför kommers. Med åren har dock det kommersiella fått styra alltmer och i det nuvarande avtalet ingår ett automatstöd vars funktion är att ge extra pengar till filmproduktioner som väntas bli kommersiella succéer.
Att regeringen säger upp filmavtalet och utlovar en ny filmpolitik är välkommet. Det antyder att filmen som konstform tas på allvar. Ett ökat statligt inflytande över filmpolitiken ger många nya möjligheter till en intressant filmpolitik, men var man gör med det ansvaret återstår att se.