”Mittens rike” riktar ljuset mot publiken
”Mittens rike” på Göteborgs Stadsteater riktar ljuset mot publiken. Hur vill vi att vår gemensamma framtid ska bli?
Göteborg 2012. Den västerländska kapitalismen är i djup kris och stadens invånare försöker formulera teser som förklarar samtiden. På Stadsteaterns scen Nya Studion blickar skådespelarna ut mot horisonten.
Något närmar sig och tillvaron som vi känner den kommer att förändras.
Göteborgarna hälsar förändringen med lika delar entusiasm och rädsla. Alla vet att förändringen är nödvändig men vi informeras också om att den inte kommer att bli allt igenom behaglig.
Den inledande delen av ”Mittens rike” är en sorts lägesbeskrivning i det senkapitalistiska Sverige. Humoristiskt och träffande om den kapitalistiska omöjligheten.
I högtalare får vi nyhetsrapporter om det väntande kriget. Om illvilliga regeringsstyrkor och mördade rebeller. Men perspektivet är vridet så att rebellerna finns i Borås och de mördade är samer. Ett effektivt grepp för att punktera den imperialistiska krigspropagandan mot länder som Syrien.
I pjäsens andra del förflyttas vi några år framåt i tiden då den västerländska kapitalismen fullständigt har stagnerat medan den kinesiska kapitalismen går bättre än någonsin.
Göteborg har blivit en stad i utkanten av Mittens rike där lokalbefolkningen jobbar tolv timmar om dagen sex dagar i veckan utan att ha råd att köpa maten i de kinesiska butikerna. De svenska traditionerna har blivit kuriositeter för kineserna att underhållas av alternativt se ner på. Återigen ett vridet perspektiv som fördjupar förståelsen för imperialismens mekanismer.
När skådespelarna har lämnat scenen riktas ljuset mot publiken samtidigt som en förinspelad monolog tvingar oss att ta ställning till vår gemensamma framtid. Vi kan forma ett nytt sätt att leva tillsammans och socialismen är en reell möjlighet. Det är upp till oss.
”Mittens rike” är samtida teater när den är som bäst. Pjäsen rör sig ut i publiken och tar sikte på samhället utanför teaterns dörrar. Om mycket av det som i vanliga fall sker på svenska teaterscener är teater för teaterns skull, så är ”Mittens rike” teater som griper in i ett verkligt historiskt skeende.
Gång på gång bryts fiktionen och teatern blir bara en del av allt det som dagligen händer på gator och torg, på arbetsplatser och i hemmen. Metaberättelsen blir på så sätt mer än ett konstnärligt grepp, det blir en direkt uppmaning till handling.