”Författaren ska inte vara lydig”
– Man ska vara en solidarisk författare, inte en anpassad och lydig, sa Jan Guillou i sitt tacktal när han på lördagen tog emot Leninpriset i Varberg.
Det var fullsatt på Varbergs teater i lördags när Jan Myrdalsällskapet delade ut Leninpriset och Robespierrepriset till författarna Jan Guillou och Eija Hetekivi Olsson. För sjätte året i rad trängde vänstersinnade och kulturintresserade ihop sig i teatersalongen för att hylla två olydiga konstnärer som ingår i en med Jan Myrdals egna ord refraktär falang. Ett ord som han i sitt inledningstal definierar som motspänstig, envis, uppstudsig, bråkig och bångstyrig.
Jan Guillou tilldelas Leninpriset för att han ”i sin långa journalistiska och litterära gärning envist, grävande, rakryggat och målmedvetet har gått sin egen väg” och för att han ”genom sitt engagemang nått en unik position som folkbildare och opinionsbildare”.
Eija Hetekivi Olsson som i sin debutroman ”Ingenbarnsland” skildrar det göteborgska klassamhället tilldelas Robespierrepriset för sitt ”ursinniga och omtumlande nyspråk”.
Leninpriset har genom åren skapat stor uppståndelse i borgerlig media just på grund av sitt namn och tidigare pristagare har angripits hårt av liberala skribenter. Pristagarna har på olika sätt motiverat sitt beslut att ta emot priset men Jan Guillou har före prisutdelningen avstått från att kommentera saken i intervjuer. Istället höll han i samband med prisutdelningen ett välformulerat tal där han förklarar att han har ett tämligen okomplicerat förhållande till Lenin.
”Lenin störtade det ryska slavsamhället 1917 och avslutade samma år Rysslands deltagande i den överhetens människoslakt som betecknas som första världskriget. Jag måste erkänna att jag reservationslöst är för de insatserna, hur chockerande det än kan låta för folkpartister.”
Jan Guillou talade också om sitt förhållande till Jan Myrdal som genom åren har pendlat mellan vänskap och bitter fejd. Ändå var det Myrdals kolumner i Aftonbladet som på 1960-talet stakade ut riktningen för den unge Jan Guillou. Frågan var om han skulle bli fin författare eller en skriftställare som tar sig an det viktigaste i samtiden. Svaret är enligt Jan Guillou enkelt. ”Man ska bli en solidarisk författare, inte en anpassad, inte lydig, man skall käfta emot till sista andetaget.”
Efter utdelningen av Robespierrepriset bjöd Eija Hetekivi Olsson på högläsning ur sin roman och musikerduon Kreti och Pleti roade med sina satiriska visor.
Leninpriset på 100.000 kronor är ett av Sveriges största konstnärliga priser och bland tidigare pristagare finns filmaren Roy Andersson, författaren Maj Sjöwall och historikern Mattias Gardell. Robespierrepriset på 25.000 kronor har tidigare tilldelats bland andra journalisten Kajsa Ekis Ekman och poeten Jenny Wrangborg.
Jan Guillou meddelade i sitt tacktal att hans prispengar oavkortat kommer att skänkas till den palestinska befrielsekampen.